DEBATT: Regeringens vanskötsel av lärarutbildningen

Studenter måste kunna räkna med att lärarutbildningen ger tillräckligt god grund för att de ska kunna klara läraryrket. På moderat initiativ var därför utbildningsminister Leif Pagrotsky för en tid sedan kallad till riksdagens utbildningsutskott för att svara för de allvarliga kvalitetsbristerna i lärarutbildningen.
Det var en yrvaken minister som kom. Regeringen har ju inte haft någon som helst egen ambition att agera mot problemen i lärarutbildningen, trots att det är regeringen Persson som bär ansvaret för det förhastade och oansvariga sätt som den nya lärarutbildningen infördes på.
De förslag som nu panikartat lanseras av regeringen ska ses mot bakgrund av att socialdemokraterna så sent som för några veckor sedan avfärdade varje kritik mot den nya lärarutbildningen och tog avstånd från alla våra krav för att höja kvaliteten. De motsatte sig att färdighet i att undervisa i matematik och läsinlärning ska nås av alla lärare som ska undervisa barn i berörd ålder. De avvisade också att krav på kunskap om utvärdering av elevers inlärning genom prov och betygssättning skulle föras in i examensmålen.
Riksdagen körde dessbättre över regeringen och biföll kravet på ett nytt examensmål för lärares förmåga att upptäcka, förebygga och förhindra våld och mobbning, samt kunskap om vad forskningen säger om detta.

Men regeringen saknar svar på en rad ytterligare problem:
Förutsättningarna för den praktiska delen av utbildningen måste ses över. Det gäller att säkerställa platser på skolor, utbildning av och ersättning till handledare. Nya lärare bör kunna få tillgång till erfarna faddrar när de kommer ut i skolan.
Det måste göras enklare att komplettera annan akademisk utbildning för att bli lärare. Den pedagogiska påbyggnadsutbildning om 40 poäng (PPU-året) som tidigare fanns hade stora fördelar. En betydande del av dagens gymnasielärare har först läst sina ämnen och därefter kompletterat med pedagogisk utbildning.
Vi vill se bättre förutsättningar för nya fristående lärarutbildningar, som under statlig kontroll kan öka kvalitetskonkurrensen med existerande lärarutbildningar.
Vi vill tillsammans med landets lärare arbeta fram ett system för fortbildning och kvalitetsutveckling av lärare. Vi har tidigare valt att kalla detta för lärarcertifikat, men det viktiga är innehållet inte benämningen. Det ska vara möjligt att göra och karriär i yrket som lärare, genom att fördjupa sig och få ökat ansvar.
Lärarutbildningen är både en yrkesutbildning och en akademisk utbildning. Det krävs såväl förmåga att möta elever i vardagen som goda ämneskunskaper och pedagogisk kunskap och förmåga.
I dag brister det i båda avseenden. Många nya lärare berättar om den chock det blir när de första gången möter skolans vardag.

En rad undersökningar visar att Sverige har betydande problem, särskilt inom det som borde vara grundskolans kärnområden, nämligen läsinlärning och matematik. Föga förvånande finns just på dessa grundläggande områden tydliga brister i både lärarnas behörighet och utbildning. Det är svårt att inte se ett samband mellan dessa faktorer.
Att stärka lärarutbildningen brådskar. Kvaliteten på utbildningen är avgörande för läraryrkes status och möjligheten att attrahera lämpliga lärarstudenter för framtiden. Kombinationen av lärarutbildningens kvalitetsbrister och därmed bristande status riskerar göra att läraryrket väljs bort.
Politiken har ansvar för många av läraryrkets villkor, som befogenheter, utbildning, fortbildning och skolans ledarskapsstruktur. Det finns utrymme för förbättringar på alla dessa områden. Grunden till en förbättring av skolan går via ett återupprättande av läraryrket. (SNB)

Debatt: Regeringens vanskötsel av lärarutbildningen