DEBATT: Putin till botten med marinen

Rysslands president Vladimir Putin möts i väst med ökad misstro. Men både här och i Ryssland ses räddningen av miniubåten AS-28 utanför Kamtjatka som bevis på i alla fall en positiv förändring sedan Putin blev president år 2000: Människoliv värderas högre än statshemligheter.
Ryssland bad tänkbara fiender att komma till undsättning, trots att de då kunde titta närmare på ryska försvarssystem.
Undervattensfarkosten med en besättning på sju man fastnade på havsbottnen torsdag 4 augusti, under arbete på ett varningssystem från kalla kriget.
Efter en inledande tystnad kallades på hjälp. Storbritannien, USA och Japan ställde omedelbart upp.
Ryssland skulle alltså både praktiskt och politiskt ha lärt sig något av Kursk-tragedin i augusti för fem år sedan, då 118 människor dog.
Sedan dess utvecklas ett internationellt samarbete för räddningsoperationer till havs, med ryskt deltagande och högkvarter i USA. En lycklig omständighet denna gång var att den brittiska räddningsfarkosten Scorpio precis förberetts för en övning.

Ryska militärer och politiker skulle också ha lärt av sin ödesdigra, "sovjetiska" attityd när Kursk sjönk. Den gången mörkades först katastrofen för ryska folket, och sedan fördröjdes räddningsinsatsen av säkerhetsmotiverat hemlighetsmakeri.
En mindre del av besättningen hade överlevt den inledande explosionen i Barents hav utanför Kolahalvön. Kanske hade dessa män kunnat räddas, om de ansvariga prioriterat liv, agerat snabbt och bett om hjälp utifrån när man insåg att man själv saknade resurser.

Nu har Putin sluppit en upprepning av sin värsta förtroendekris. Hans anseende sjönk från hög nivå mot botten när han i augusti 2000 inte avbröt sin semester vid nyheten om Kursks förlisning, och sedan uppfattades uppträda okänsligt i förhållande till dem som drabbats direkt.
Det blev sedan väldigt annorlunda, jämfört med den ryska och sovjetiska statens traditionella likgiltighet inför mänskligt lidande. Men Putin har hållit sig undan i den senaste krisen. Uppdraget att företräda staten gav han åt försvarsministern Sergej Ivanov, visserligen Putin närstående, men det kan ändå tolkas så att Putin inte ville riskera att förknippas med ännu en katastrof, ifall det gått illa.

Om det finns något område där Putin borde kunna ha kraft till förändring så är det krigsmakten, denna helstatliga sektor med strikt befälsordning. Men det har inte gått bra.
Flottan symboliserar sedan Peter den Stores tid ett modernt, utåtriktat Ryssland. I fjol skapade marinchefen Vladimir Kurojedov rubriker när han förklarade att flottans flaggskepp atomdrivna kryssaren Peter den Store kunde explodera när som helst. Det ryktas att det häpnadsväckande uttalandet mest var ett sätt för Kurojedov att lägga skulden för ett antal graverande olyckor på andra. Man hade trott att Kurojedov skulle få gå redan efter Kursk. Men han har hållit sig kvar.

Putin förefaller särskilt intresserad av den marin han har sådana problem med. I fjol var han ombord på atomubåten Archangelsk. Höjdpunkten skulle bli avskjutning av två missiler från Barents hav till Kamtjatka 8000 kilometer österut. Övningen avbröts sedan den första missilen landat nära startplatsen. Den officiella förklaringen blev att missilerna färd blockerats av en satellit tillhörig ryska rymdförsvaret.
Putin väntas den 16 augusti övervara en ny manöver med samma Norra flotta, denna gång på ett ytfartyg. Han har anledning att hålla tummarna!
En rysk tidning konstaterar att ryska djupdykare inte sattes in för att undsätta AS-28, en annan skriver att inte ens den nyanskaffade räddningsfarkost som är likadan som brittiska Scorpio togs i bruk.
Viljan att rädda liv är större än i augusti 2000, men inte förmågan. Marinchefen Kurojedov sägs ha ägnat de senaste fem åren mest åt att eliminera rivaler. Nu är han sjukskriven. (SNB)

Debatt: Putin till botten med marinen