DEBATT: Presidentlik statsminister

Carl-Erik Bladh, Gamleby, är filosofie magister i bland annat statsvetenskap och historia.Många kritiker, bland dem många socialdemokrater, anser att statsministerrollen under Göran Perssons tid blivit alltmer presidentlik. Till statsråd utser vår nuvarande statsminister oftast personer utan riksdagsförankring som i motsats till ministrar med riksdagsmandat för sin fortsatta politiska karriär blir helt beroende av statsministerns välvilja och därför lättare att styra. Göran Person har också oftare än tidigare statsministrar bytt ut sina statsråd. Genom att vägra sina båda samarbetspartier ministerposter har han även fått ett fastare grepp om regeringspolitiken. Om den borgerliga fyrpartialliansen efter valet år 2006 övertar regeringsmakten får regeringsbildaren en betydligt svagare ställning. Efter överenskommen fördelning av antalet poster till varje parti blir det partiernas ledare och deras partiledningar som reellt utser och eventuellt byter ut respektive ministrar.

Statsministerrollens förändring under Göran Perssons tid bekräftas av den tidigare finansministern Kjell Olof Feldt som bekräftat det vi redan vet att viktigare utnämningar ofta delas ut som belöning för långt och troget partiarbete och inte "efter förtjänst och skicklighet" enlikt bestämmelsen i Regeringsformens paragraf 11:19. Den socialdemokratiske skribenten Olle Svenning menar att Göran Persson är besatt av utnämningsmakten och använder den till att vinna taktiska fördelar. Lena Hjelm-Wallén som under tiden 1996-2002 varit minister i Perssons regering och tidigare suttit i regeringar under både Olof Palme och Ingvar Carlsson framhåller i en intervjubok att hon oroas över den alltmer presidentlika statsministerrollen.

Tv:s "Dokument inifrån" avslöjade den 4 december under rubriken " De utvalda" bland annat hur sju centerpartistiska toppolitiker som tack för partiets tjänster åt regeringspartiet under senare delen av 1990-talet utnämndes till höga statliga befattningar. Åtminstone två av dessa var uppenbart olämpliga för denna typ av uppdrag. Ingbritt Irhammar - kvinnoförbundets ordförande - som utnämnts till chef för Jordbruksverket fick senare lämna denna post. Centerns vice ordförande, Helena Nilsson, var först generaldirektör och chef för Arbetarskyddsstyrelsen ett år innan hon utnämndes till ambassadör i Sydafrika. Efter klagomål tvingades hon lämna den posten men utnämndes ändå till ambassadör i Algeriet. I programmet medgav centerledaren Maud Olofsson att utnämningarna måste ha varit politiska.

Uppenbara avvikelser från Regeringsformens bestämmelse att endast "förtjänst och skicklighet" skall vara utslagsgivande vid högre tjänstetillsättningar. En del ämbetsverk har också under längre tid varit utan chef för att man skulle kunna invänta placering av politiker som belöning för lojal och trogen tjänst. Uppfattningen om den politiska utnämningsproceduren vid tillsättningen av viktiga höga statliga befattningar blir helt klar även av det faktum att 71 procent av regeringskansliets 68 ministrar och statssekreterare som sedan 1994 lämnat sina befattningar utnämnts till generaldirektörer, ambassadörer eller fått internationella uppdrag. Hur många som kanske avböjt erbjudet uppdrag är okänt.
I Storbritannien, Norge, Danmark och Finland har man vid högre utnämningar förfaringssätt som inte nämnvärt avviker från varandra. I motsats till de svenska är de helt öppna och garanterar tjänsterna till de mest meriterade. De borde tjäna som mönster för oss i Sverige. Även de högsta tjänsterna utannonseras. De sökandes meritförteckning i kombination med en utförlig intervju bildar underlag till det förslag till utnämning som den tillsatta kommittén lämnar till den instans som svarar för den slutgiltiga utnämningen som oftast är regeringen. Om den formellt tillsättande instansen har annan uppfattning måste denna öppet redovisas.

Med endast en rösts övervikt har riksdagen beslutat att den sittande Grundlagsutredningen skall företa en översyn av utnämningsmakten och föreslå lämpliga ändringar. Tillsammans med obligatoriskt remissförfarande kommer det att dröja länge innan riksdagen kan fatta ett slutgiltigt beslut.. Den borgerliga fyrpartialliansen bör därför före nästa års riksdagsval klart deklarera att partierna redan efter ett eventuellt regeringsskifte har för avsikt att ändra utnämningsförfarandet och även hur detta skall förverkligas. Ovan nämnda länder kan vara goda föredömen.

Debatt: Presidentlik statsminister - med utnämningsmakt