Personers potentiella prestationer påverkar polisens prioriteringar?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Har ni inget annat att göra än att smyga omkring i buskarna och trakassera ?hederliga? medborgare med era nya fina leksaker? I detta fall den superduperfantastiska 400-metersräckvidds kikarsiktesförsedda laserstyrda hastighetsmätarpistolen. Finns det inga andra saker ni kunde sätta händerna i? Verksamheter som skulle kunna förbättra brottsuppklarandestatistiken för grövre brott eller varför inte mer förebyggande ungdomsarbete eller närpolisverksamhet. Genom detta skulle ni höja människors förtroende för både polisen och vårt fina rättsamhälle.
När sedan den värsta ilskan lagt sig, så blev jag nästan bara arg på mig själv. Varför var jag så inne i musiken på radion, varför ringde mobilen just då, varför satt vi och pratade, varför tänkte jag på vår fina resa i höstas, varför var jag totalt ouppmärksam på hastigheten just den stunden som laserstrålen träffade bilen? Varför? Eller är det kanske krasst så, att jag faktiskt förträngt att jag är en notorisk fartdåre. En som konstant överträder hastighetsbestämmelserna och behövde en påminnelse om att ta det lite lugnare.
Det som skiljer dessa två scenarier åt är uppsåtet. Varför blev det som det blev? Var det avsiktligt? Lagen gör här inga undantag. Har man kört för fort så har man. Och det är ju ett förfärligt brott, eller hur? Särskilt om man har kört 102 km/tim på en spikrak 90-sträcka. Om man jämför det med stöld eller misshandel ? som är ännu förfärligare brott ? så är ju en stöld/misshandel alltid en stöld/misshandel, oavsett vad som påverkade mig att göra den. Det var mitt val! Jag valde att stjäla/misshandla! Men valde jag att köra för fort? Tydligen! Eller? För att få klarhet i denna uppsåtsdiskussion ? som för myndigheterna troligtvis ter sig helt ointressant ? fordras det att en färdskrivardator monteras i varje bil. En dator som historiskt och relativt de befintliga lokala hastighetsbestämmelserna på alla vägavsnitt registrerar minsta fordonsrörelse.
? Jaha, säger polismannen som kontrollerar färddatorn. Nu skall vi se om du är en notorisk hastighetsöverträdare eller bara en tillfällighetsförbrytare. Är du det senare, så ger vi tio procent rabatt under november. Och yrkeschaufförer förresten, får bara böta varannan gång på grund av deras långa exponeringstid i trafiken jämfört med vardagsbilister. Ett annat bra tips är annars att köra för fort vid dåligt väder eller på kvällstid. Då är vi sällan ute.
Nej, tillbaka till verkligheten. Visst har man gjort fel, men ibland kan jag tycka att felen är mer eller mindre mänskliga. Detta tar som sagt inte trafikmyndigheten särskilt stor hänsyn till utan helt plötsligt så kan den flitigt arbetande och pendlande 3-barnsmamman bli förbrytare, brottsregistrerad och kanske till och med hänvisad till allmänna kommunikationsmedel under ett antal månader ? om det nu finns några. Och detta utan att hon egentligen riktigt har fattat hur det hela gick till! Så för att undvika liknande scenarier ? innan alla bilar har fått en färddator monterad i bilen ? så kanske man kan drista sig till att tycka att vissa omprioriteringar kunde göras inom polisens dagliga arbete. Prioriteringar som som sagt skulle göra så att utfallet av bötfällda brottslingar skulle få ett ur den vanlige medborgarens syn relevantare beskattningsunderlag.
Som avslutning kan vi konstatera att polisens verksamhetsprioriteringar fastställs av statsmakterna, rikspolisen och länspolisen. Cirka 15 procent av personalen är trafikpoliser som är satta att jaga presumtiva trafikbrottslingar på heltid. Och dessa vill förstås redovisa så bra resultat som möjligt. Vem vill inte det? Äh, sluta klaga nu! Det är väl bara att gå och betala in ?surpengarna?, din snåle kriminelle lille kverulant!
DEBATT
Lennart Brewitz, Västervik, är fri debattör.
Lennart Brewitz, Västervik, är fri debattör.