BO TURE LARSSON: Patrioter i Onkel Sams tjänst

11 september höll Alaskas guvernör Sarah Palin avskedstal inför 4 000 soldater på väg till Irak. Strax innan hade Palin utsetts till vicepresidentkandidat av republikanen John McCain. En av soldaterna var guvernörens 19-årige son Track. 3 oktober sa Palins motpart bland demokraterna, senator Joe Biden, adjö till 112 soldater, också med destination Irak. I gruppen fanns Bidens 39-årige son Beau, kapten i Delawares nationalgarde. I våras blev det allmänt känt att McCains yngste son Jimmy, född 1988, i februari kommit hem från tjänstgöring i Irak. Massmedierna ansåg att det inte längre fanns skäl att ta hänsyn till föräldrarnas åsikt att politikers barn skall lämnas i fred. Dessutom var han ju i säkerhet. Risken för att kändisskapet skulle exponera honom och kamraterna för fiendens anslag var borta. Men Jimmy McCain kan när som helst åter sändas till fronten. USA införde allmän värnplikt 1940. USA fick en rad presidenter med världskriget som gemensam upplevelse. Många riskerade själva livet. I dag registreras alla unga män och klassas för stridsduglighet, men ingen behöver mot sin vilja försvara USA i uniform. Värnplikten avskaffades 1973. Det var en anpassning till hur massor av unga män, exempelvis Bill Clinton och George W. Bush, Joe Biden och Bushs vicepresident Dick Cheney reagerat på Vietnamkriget. Clinton höll sig undan med den vanliga metoden, att begära uppskov. George W. Bush gick in i nationalgardet, där han utbildades till flygare. Nationalgardet är ett avancerat hemvärn som i nödfall kompletterar den ordinarie krigsmakten. USA:s krigsmakt är på 1,4 miljoner man, mest i världen efter Kina. Men det är problem med rekryteringen. Ungdomar från välmående familjer föredrar annat. Till krigsmakten söker sig i stället ungdomar från enklare förhållanden, som får försörjningen tryggad och hjälp med livet efter kontraktstiden. Inget fel med det - militären som redskap för klassresa. Problemet är om det inverkar menligt på den militära förmågan. Alltså borde alla patrioter jubla över hur Track Palin och Jimmy McCain blir goda exempel för USA:s ungdom, och över hur Beau Biden, Delawares justitieminister, utan att krångla lämnar familjen och tryggheten för att åka till Irak. Men då är inte det riktigt bra det heller. Tänk om Jimmy, Track eller Beau hamnar i fiendens klor? John McCain vet vad det gäller, som fånge i Hanoi och son till en ledande USA-militär. Både han och familjen i USA vägrade se honom som pjäs för utpressning. Samtidigt var Hanoi-regimen så pass human, eller smart, att den inte tog livet av honom. Det betalade sig, senare blev McCain anhängare av goda relationer USA-Vietnam. Men nu är det inte som en gång i Vietnam, eller i Korea. John S.D. Eisenhower, yrkesmilitär och författare med krigshistoria som specialitet, skriver i New York Times (5 oktober) om hur han 30 år gammal sommaren 1952 fick order att strida i Koreakriget. Fadern, republikansk presidentkandidat, sa ja till sonens önskan att göra sin plikt - på villkor att han inte lät sig tillfångatas levande. Eisenhower slutsats är att ingen son eller dotter till en president eller vicepresident får sändas till Irak eller Afghanistan, oavsett egen önskan. För där finns fienden överallt. Risken blir för stor att en enskilds lust och pliktkänsla skadar USA.

Bo Ture Larsson: Patrioter i Onkel Sams tjänst

Presidentkandidaternas söner och amerikansk krigstjänstgöring är ämnet i dagens utrikeskolumn av Bo Ture Larsson.