Bra litteratur har ibland en fantastisk förmåga att medvetandegöra, förklara och öppna ögonen. Det är genom den påhittade berättelsen verkligheten beskrivs. Ett sådant exempel på en roman som lyckats beröra många är Utrensning av Sofi Oksanen. Författaren belönades också med Nordiska rådets litteraturpris 2010.
Det handlar om Estland. Före, under och efter åren av sovjetisk ockupation. I centrum står ett antal kvinnor och deras öden som sammanvävts. Utrensning bör läsas av alla som vill försöka förstå förtryckets mekanismer. Det handlar om människor och deras val. Det handlar om kommunismen som ett fruktansvärt system som fram till tidigt 1990-tal fanns endast något tiotal mil öster om Sverige! Det vi inte ville se och höra då har vi nu möjlighet att uppleva.
Estlands historia tecknat genom dessa kvinnoporträtt är en påminnelse om den okunskap som finns kring det som skett. Den som besöker Ockupationsmuseet i Riga eller det som var KGB:s vidriga lokaler i Vilnius får också upp ögonen för det som varit men även om Sveriges tveksamma roll. Till skillnad från ett antal länder erkände regeringen i Stockholm de nya regimerna medan andra stater vägrade. I samband med frihetssträvandena i början av 1990-talet markerades emellertid allt tydligare från nordisk sida. Sverige var också första land att öppna egen ambassad i Litauen medan Island var först med att erkänna landets nya ledning.
EU- och Nato-medlemskap stod högst upp på önskelistan hos de nyvalda politiska ledarna. Sedan 2004 är det målet uppnått i alla de tre baltiska republikerna. Estland har redan infört euron medan de två andra strävsamt arbetar för att uppfylla alla kriterier. Det märks att denna utvidgning tagit mycket av kraften och intresset. Förbindelserna över Östersjön har alltid varit goda men på ett politiskt plan kanske något mer avslagna under ett antal år.
Ett viktigt frågeområde i relation till Sverige är numera försvars- och säkerhetspolitik. De egna bidragen i form av stridskrafter i Estland, Lettland och Litauen är relativt blygsamma. Den ekonomiska nedgången har också lett till kraftiga budgetneddragningar. Den slutsats som dras är att mer kan göras tillsammans. Från alla tre huvudstäder uttrycks önskemål om att få medverka i en nordisk stridsgrupp 2014 om det sker under svensk ledning. Även inom andra områden som materielinköp vill man vara med trots att varje lands samlade försvarsbudget inte är på mer än motsvarande cirka två miljarder kronor.
Den 15 augusti är det dags att med de baltiska regeringscheferna och talmännen på plats i Stockholm fira och hågkomma 20 år av diplomatiska relationer. Förbindelserna över Östersjön har alltid varit viktiga - även under de år då etablissemangets Sverige tittade åt ett annat håll!