Ökad valfrihet genom ny skolpolitisk majoritet

Västervik2006-06-02 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den 10 maj 2006 är ett historiskt datum i svensk skolpolitik. Det var dagen då oppositionen stiftade en ny lag för att underlätta för fristående skolor att verka i Sverige. Det var också dagen då den socialdemokratiska regeringen förlorade majoriteten i riksdagen för sin skolpolitik.
Från den 1 juli införs etableringsfrihet för fristående förskolor och friskolor ges rätt att erbjuda elever det individuella programmet. Lagändringarna har arbetats fram i strid med regeringen.
Lagen kommer att ge barn och föräldrar tillgång till en ökad mångfald av förskolor och större möjligheter att finna en verksamhet som passar det egna barnet, socialt och pedagogiskt. Det kommer också att ge bättre möjligheter för förskolans lärare att förverkliga sina pedagogiska idéer och finna alternativa arbetsgivare.

Valfrihet finns i många kommuner, men motarbetas som mest där den skulle behövas som bäst. I dag får en kommun ge tillstånd för och kan lämna bidrag till fristående förskolor. En kommun kan därmed på rent godtyckliga grunder hindra förskolor från att etablera sig, alldeles oavsett hur god kvalitet de håller. Det är inte kvalitetsbrister som håller tillbaka friförskolor, utan socialdemokratins ideologiska låsningar. Efter 1 juli ska en kommun ge tillstånd till fristående förskolor som möter kvalitetskraven och ska ge bidrag till förskola med tillstånd.
Moderaterna och allians för Sverige har tillsammans med miljöpartiet skapat regler för fristående förskolor som överensstämmer med dem för fristående skolor, så långt nuvarande skollag gör det möjligt. Vi hade gärna sett en i sin helhet moderniserad skollag, men regeringen har trots sju års utredande inte lyckats få fram en sådan. Det är en politisk kraftlöshet som saknar motstycke.

Riksdagen har röstat igenom ytterligare förslag. I ett klargörs grunderna för beräkning av ersättning till friskolor läggs fast tillsammans med ett införande av förvaltningsbesvär vid tvister om friskoleersättningar. Ett möjliggör att vite kan utdelas när Skolverket konstaterar kvalitetsbrister och gäller för både kommunala skolor och friskolor.

Härutöver har en ny majoritet formas på ytterligare punkter, bland annat gällande hur kommuner använder plan- och bygglagen för att bakvägen hindra friskoleetableringar.
Det är en för riksdagen helt unik process, som lett fram till dessa nya lagar. Det händer i princip aldrig att oppositionen stiftar lag på egen hand, eller för den delen tar fram egna lagförslag som passerar Lagrådets granskning.
Socialdemokraterna har på alla sätt försökt hindra att dessa förslag skulle hamna på riksdagens bord.

De har hävdat att förslagen var kostnadsdrivande, för att tvinga in frågan i förhandlingarna om vårbudgeten och därigenom få miljöpartiet att rätta in sig i ledet. Ett påstående som saknar grund.
Sedan påstod de att förslaget skulle hindra familjedaghem, för att få kristdemokraterna att vackla. Ett påstående som även det saknar grund.
Vidare hävdar socialdemokraterna att förslaget skulle öppna för oseriösa konfessionella förskolor, för att få folkpartiet att backa. Detta saknar grund eftersom läroplanen gör klart vilken värdegrund som ska prägla förskolan.

Socialdemokraternas argumentation är undermålig. De menar att processen att stifta lag utan proposition är felaktig - men accepterar samtidigt den processen när de tvingats godta vårt lagförslag om att friskolor skall få erbjuda elever det individuella programmet.
Vinnare i det lagförslag som nu har antagits av riksdagen är landets barnfamiljer som får ökad valfrihet och pedagogisk mångfald. Förlorare är skolminister Ibrahim Baylan och den socialdemokratiska regeringen vars skolpolitik inte längre har en majoritet av Sveriges riksdag bakom sig.
DEBATT
Sten Tolgfors är moderaternas talesman i skolfrågor.