OLA MÅRTENSSON: Oåterkalleligt och så obegripligt

Somliga nyheter och reportage griper tag i oss mer än andra. Ibland får orden och bilderna oss läsare att bara slå ihop tidningen och stirra ut i tomma intet.Tisdagens Expressen: På framsidan finns bilden på en till synes glad och nöjd kille. Men också bilden på gravljus och en rubrik som berättar för oss att 21-åringen på bilden hette Marcus och att han tog livet av sig framför sin webbkamera uppkopplad mot en internetsajt. Vem som helst som var inloggad på sajten kunde följa Marcus sista stund i livet och beskåda hans kamp med döden. En hängning i etern. Den egna avrättningen inför publik där somliga åskådare inte drog sig för att hetsa och uppmuntra hans planer att ta sig av daga - som vore det ett tävlingsprogram i tv det handlade om. Hetsen kanske inverkade. Kanske inte. Men vad är det för människosyn? Vilket utnyttjande av en människa i kris är det inte?Kanske är det ett tecken i tiden - i en era när det aldrig är tyst, aldrig helt ensamt, där ljuden och sällskapet ständigt finns i en mobil eller dator nära dig. Men i själva verket kan det vara helt tyst, alldeles ensamt och kallt. Frågan är om gränsen mellan ensamhet och maxat umgänge någonsin varit mer hårfin än vad den är i vår tid?Få är väl de människor som går genom livet med ett ständigt leende på läpparna. De allra flesta av oss deppar ihop ibland, blir less på oss själva eller omgivningen. Man vill bort. Men så finner man anledningar, möjligheter att hitta tillbaka till vardagslunk och livsprojekt. Nära och kära, en hund, soluppgången, naturens skiftningar - vår jord bär på oändliga anledningar att fortsätta.Men hundratals människor i vårt land väljer varje år att inte fortsätta vidare i sitt jordeliv. En del av dem är unga människor med större delen av sina liv framför sig. De drivs av olika anledningar till att släcka sin egen livslåga, som Marcus. Jag kände inte Marcus - för mig är han enbart ett människoöde som vilket annat vi tar del av bland det svarta trycket i kvällstidningarna. Han hade en historia av misslyckade studier, en senkommen aspergerdiagnos och djupa plötsliga depressioner. Men av reportaget att döma verkade han haft en god kontakt med sin familj, sina vänner och hade kontakt med en psykolog."Jag tror att han hade bestämt sig. Han ville bara inte vara med längre", sa Marcus mamma till Expressen. För en förälder måste det vara förkrossande att behöva uttala dessa ord om sitt barn. Trygga förhållanden, människor som bryr sig i familj, vänkrets, i det civila samhället och i det offentliga - viktiga ingredienser och förutsättningar för oss människor. Viktiga skyddsnät för att inte handlöst falla mot avgrunden den dag vi tappar fotfästet. Men till syvende og sidst är man sig själv närmast. Kanske är det därför som Marcus oåterkalleliga beslut framstår som så obegripligt och kanske är det därför det griper mig så hårt.

Ola Mårtensson: Oåterkalleligt och så obegripligt

Förstasidan på tisdagens Expressen: "Marcus, 21, sände sitt självmord direkt på nätet". Varje år väljer hundratals människor i Sverige att begå självmord. Ola Mårtensson reflekterar över detta i kolumnen nedan.