Nya arbetarpartiet visar klorna, det gamla slickar såren
Förloraren. Göran Persson.Foto: Anders Steiner
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag vet vi hur det gick, alliansen med moderaterna i spetsen stod som segrare efter valet. Det skulle bli massor med nya jobb. Alla skulle få sänkt inkomstskatt var ett annat dragplåster. Men det skulle även satsas starkt på bättre lag och ordning i landet. Löftet var att ta itu med allt myglande. Även i denna fråga vet vi i dagsläget vad som hände. De "nya moderaterna" visade direkt framfötterna med att nominera licensskolkare och svartjobbsköpare till ministerposter. Efter att statsråden Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilò med flera hade avslöjats som bland annat licensskolkare är följande fråga berättigad. Hur vanligt är det att moderater inte betalar sin tv-licens? Tyvärr är dessa båda ministrar inte ensamma med sitt myglande i den nya regeringen, det finns flera av den sorten kvar.
I en debattartikel från Håkan Juholt, VT den 14 oktober, samt två insändare från Krister Örnfjäder, VT den 13 oktober, kommenteras de båda numera avgångna ministrarnas agerande. Juholt och Örnfjäder är som bekant riksdagsledamöter för socialdemokraterna. Artiklarna som de skrivit behandlar samma sak, att de båda moderata ministrarnas agerande inte handlar om slarv eller mänskliga förbiseenden, det handlar uteslutande om ett ideologiskt val som de gjort. De skolkar från licensbetalning och anlitar svart arbetskraft för att de ogillar det samhällssystem som vi i dagligt tal kallar för Välfärdssverige. Den välfärd som nu sakta men säkert kommer att naggas hårt i kanten.
Det har aldrig varit någon hemlighet att det förhåller sig på det viset som Örnfjäder och Juholt beskriver i sina artiklar. Moderaterna har alltid ogillat det som vi solidariskt har bidragit till i det här landet, deras ledstjärna har i stället varit att beskydda överklassen. Att socialdemokratin och arbetarrörelsen inte nådde ut med detta budskap i valrörelsen är beklagligt. Visst försökte man, men det avfärdades oftast som skrämselpropaganda. Många ställer sig därför i dag följande fråga: Varför ville inte Göran Persson vinna valet? Det gamla arbetarpartiet har dragit sig tillbaka och slickar såren efter en alltför passiv valrörelse. I stället ser vi hur Sveriges nya regering, med det "nya arbetarpartiet" i spetsen, fällt ut klorna och börjat jakten på fackföreningsrörelsen.
Allt för många anställda tvingas i dag leva på marginalerna på grund av låg inkomst. Värst utsatta är den grupp som endast har ett deltidsarbete. De flesta av dessa arbetar inom kommuner och landsting och är kvinnor. Denna grupp kommer att drabbas hårdast av förslaget att chockhöja avgiften till a-kassan. Även de som arbetar deltid måste nämligen betala full avgift. Den utlovade skattesänkningen kommer inte att täcka den ökade utgiften. Därför är det många som överväger att lämna facket och endast betala till a-kassan. Det finns även de som kommer att avstå från att betala a-kasseavgiften på grund av att man snart skall gå i pension. För att förhindra detta har den moderatledda regeringen planer på att göra a-kassan obligatorisk för alla. En åtgärd som går helt emot alliansens tal om ökad valfrihet. Däremot är konsekvenserna av avgiftshöjningen till a-kassan, att medlemmar lämnar facket, helt enligt alliansens planer.
Åtgärderna som den nya regeringen nu tänker genomföra visar med all tydlig önskvärdhet på den omvända Robin Hood-politik som alliansregeringen står för. Man vill sänka förmögenhetsskatten för de rika och lägga orimliga avgifter på dem som tjänar minst. Den svenska arbetarrörelsen måste därför med samlad kraft visa att regeringen Reinfeldts planerade åtgärder inte kommer att accepteras av medlemmarna. Sätt inte klorna i vår a-kassa!
DEBATT
Jan-Gunnar Johansson, Västervik, är fri debattör.