Regeringen har skapat en föräldrastödsstrategi, för ett frivilligt och generellt föräldrastöd för barn 0-18 år. Avsikten och målet är att erbjuda alla föräldrar, med barn upp till 18 års ålder, stöd i föräldrarollen för att barn ska må bättre både psykiskt och fysiskt. Satsningen startade 2009 med 70 miljoner kronor.
I Socialstyrelsens folkhälsorapport för 2009 lyfts flera exempel fram på att svenska barn och ungdomar upplever ökad stress, oro, ängslan och trötthet. Fler ungdomar vårdas för såväl depression som alkoholförgiftning. Antalet självmordsförsök ökar bland både flickor och pojkar. Föräldrastödet är särskilt viktigt för att nå dessa ungdomar.
Sedan decennier tillbaka finns i Sverige ett gott föräldrastöd, men oftast bara under småbarnsåren genom kontakten med barnhälsovården. Sedan försvinner det stöd föräldrarna fått, ofta utan att ersättas med något annat. Under barnets tonårsperiod är det ett begränsat antal kommuner som erbjuder stöd till föräldrar. Det stöd som erbjuds föräldrar är ojämnt fördelat och finns framförallt i de kommuner som har familjecentraler. Fler familjecentraler är en viktig del i en lokal strategi för att utveckla föräldrastödet.
Sammanlagt har 76 kommuner, med god spridning över hela riket, under 2009 varit med i satsningen. På ett år har en mängd aktiviteter startat i dessa kommuner för att utveckla föräldrastödet. Föräldrastödssatsningen fortsätter i år med ytterligare stimulansmedel på 60 miljoner kronor, för att ytterligare ett antal kommuner ska kunna komma med i arbetet för ett utvecklat föräldrastöd.
Statens folkhälsoinstitut har bedömt ansökningar som inkommit och beviljat nio sökande kommuner att få del av de statliga stimulansmedlen. De nio kommunerna är Göteborg (stadsdelen Lärjedalen), Linköping, Upplands Väsby, Örebro, Västervik, Karlskoga, Umeå, Tjörn och Östersund.
I Västervik har man sedan 2004 genomfört föräldrastödsinsatser riktade till alla föräldrar, däremot är analyser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv av barn och ungdomars psykiska hälsa och sociala utveckling sällsynta. Nu planerar man att starta upp ett projekt som syftar till att utveckla och testa beräkningsmetoder för att kunna utvärdera insatserna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det handlar bland annat om att få fram en definition av kostnader för att genomföra insatsen och att finna en modell som uppskattar framtida effekter av föräldrastödsinsatser i termer av utebliven ogynnsam social utveckling och relaterade samhällskostnader.
Det är viktigt att betona att alla kommuner givetvis kan välja att utveckla ett föräldrastöd, även de som inte får del av stimulansbidraget.
Det är också viktigt att alla föräldrar vet om att föräldrastödet helt och hållet bygger på frivillighet. Den som inte vill ha något stöd kommer givetvis inte heller att påtvingas något sådant. Men föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Och om man behöver stöd i sitt föräldraskap från samhällets sida så ska det erbjudas. Att skapa trygghet för sina barn är nämligen för de allra flesta den viktigaste uppgiften i livet.