DEBATT: Norra sjukhuset, en bra affär, men för vem?

För ett år sedan sålde landstinget Norra sjukhusområdet i Västervik. De politiker som då yttrade sig offentligt om affären tyckte att det var en bra affär för landstinget. I ett pressmeddelande motiverade Anders Andersson (kd) försäljningen med bland annat att "Landstinget har varken kompetens eller finansiella möjligheter att självt utveckla området. Vi ska syssla med sjukvård." De siffror som redovisades visade att affären inbringade tjugo miljoner kronor till landstingskassan.
Samtidigt skulle en rad olika fastigheter på området hyras tillbaka under lång tid, från fem till tio år, utom museet som hyrs tre månader i taget. Kostnaden för detta uppgavs vara cirka tio miljoner per år. Drift- och servicekostnader var inte inräknade i hyran. Man kan alltså säga att Norra sjukhusområdet i Västervik såldes för ett markpris på 20 kronor per kvadratmeter, inklusive alla byggnader som finns på området.
Eftersom det nu gått ett år och tre månader sedan affären avslutades vore det på sin plats med en offentlig redovisning av hur mycket man sparat det första året. Detta kan sedan jämföras med kända siffror från tidigare år. Först när dessa siffror har jämförts med varandra kan man se hur pass bra affären var för skattebetalarna i Kalmar län.

För en tid sedan begärde undertecknad att få ta del av de offentliga handlingar som berörde affären med försäljningen av Norra sjukhuset. Dessa handlingar var:
1. Köpekontrakt med bilagor.
2. De avtal som reglerar återhyrning av fastigheter.
3. De avtal som reglerar kostnader för service och underhåll som landstinget köper av Gertrudsviks Fastighet AB.
4. De avtal som reglerar tekniska tjänster som Gertrudsviks Fastighet AB köper av landstinget.
Alla handlingar jag begärde kom i form av kopior, utom de under punkten fyra. Med de tekniska tjänster som Gertrudsviks Fastighet AB köper av landstinget avses telefoni, dataledningar, teknisk larmhantering och personsökning. Skälet som angavs till att dessa handlingar inte hade lämnats ut var att det inte fanns några avtal som reglerade dessa tjänster. Det visade sig dock att det fanns ett avtal vad beträffar en telefon och en telefax.
Om man besöker Gertrudsviks hemsida på internet ser man att det finns det fler än ett telefonnummer som är knutet till landstingets telefonväxel. Använder Gertrudsviks Fastighets AB fortfarande, ett år efter försäljningen, landstingets interna ledningsnät för de tekniska områden som avses i min förfrågan? Detta utan att några avtal eller kontrakt har upprättats om vare sig kostnader eller användandets varaktighet. Däremot finns allt som landstinget köper eller hyr tillbaka från Gertrudsviks Fastighets AB mycket noga dokumenterat.

Affären med försäljningen av Norra sjukhusområdet i Västervik berör inte enbart skattebetalarna i norra länsdelen. Den angår samtliga skattebetalare i hela Kalmar län. De allra flesta av dessa skattebetalare är nog överens om vad en bra affär innebär. Om den stämmer med landstingspolitikernas syn på vad en bra affär är dock mycket tveksamt. Därför måste följande frågor besvaras av den politiska landstingsledningen.
1. Anser man fortfarande att det var en bra affär för länets skattebetalare att avyttra Norra sjukhuset i Västervik?
2. Kan priset för området, 20 kronor kvadratmetern, verkligen anses som relevant om man jämför med de markpriser som normalt råder i övriga delar av Västervik?
3. Hur mycket har det första året kostat skattebetalarna i Kalmar län i hyror inklusive drift- och servicekostnader för de objekt man hyr av den nya ägaren?
4. Vad kommer den marksanering som måste genomföras efter konstaterandet att det finns miljöfarliga ämnen i marken på området att kosta, och hur kommer denna sanering att gå till?
5. Viste politikerna redan vid försäljningen att produktionsköket på Norra sjukhuset inte längre skulle drivas i landstingets regi?
6. Finns det flera områden där man kommer att flytta eller lägga ner verksamheten innan den avtalade återhyrningstiden gått ut?
7. Hur kommer det sig att samtliga kontrakt som reglerar återhyrning av fastigheter saknar namnförtydliganden av underskrifter?
8. Hade det inte varit fullt möjligt för landstinget att i egen regi hyra ut höghuset till kriminalvården och på så vis skaffat en stabil inkomstkälla. Finns det hinder i någon lag för ett sådant förfarande.
9. Varför tecknades det inte ett lika långvarigt hyresavtal för museet som för andra objekt på området?
10. Kan det verkligen vara så att den nye ägaren av Norra sjukhusområdet inte betalar något för de tekniska tjänster som avses i min förfrågan om att få ta del av offentlig handling under punkten fyra, förutom avtalet för en telefon och en telefax?

Tio enkla frågor som våra landstingspolitiker borde kunna svara på. Tio frågor som väldigt många skulle vilja ha svar på. Vad var det Anders Andersson sade i pressmeddelandet? "Landstinget har varken kompetens eller finansiella möjligheter att självt utveckla om rådet. Vi ska syssla med sjukvård." Är det verkligen på det viset att kompetensen inom landstinget inte räckte till för att utveckla Norra sjukhusområdet i Västervik? Man kan i så fall undra över om Anders Andersson även funderat över om det fanns tillräcklig kompetens för att avveckla och försälja området?

Debatt: Norra sjukhuset, en bra affär, men för vem?