LENA PETTERSSON: Nödvändigt att vara med

Gezuar pavarsia - Grattis till självständighet, det var en fras på albanska som jag och min kompis Ulla lärde oss redan under taxifärden från flygplatsen in till Pristina. Det har är mitt tolfte besök i detta fullständigt motsägelsefulla och helt makalöst spännande land som sedan i söndags heter Kosova med a på slutet som albanerna alltid sagt i stället för det serbiska uttalet Kosovo. Självständigheten är bara två dygn gammal när vi anländer. Tv-sändningarna från firandet under söndagskvällen gjorde längtan övermäktig för mig. Det blev en snabb bokning av flygbiljett. Har jag tagit del av det har folkets kamp under tolv år kändes det nödvändigt att vara med och dela segerglädjen. Farhågorna att festen skulle vara över visade sig överdrivna. Vi kunde delta i dansen på Moder Teresagatan hur långt in på tisdagkvällen som vi önskat, men avsaknaden av sömn under resedygnet tog ut sin rätt. Men vi har hela veckan på oss att fira. Tårtkalaset på gågatan blev onsdagens första påminnelse om att här pågar en fest. Glädjen över att det nya landet erkänns av fler och fler stater är stor och på tv kan vi se hur det illustreras i form av blommor som slår ut i full blom. En ros för USA, forstås, och en lilja för Belgien är bara några exempel. Nu väntar vi på att få se Sverige erkänna Europas nyaste stat så jag med stolthet kan gå ut och visa upp min medförda svenska flagga. Nu är den nog ända ganska populär eftersom den har samma blå-gula färger som den nya statens flagga.

Lena Pettersson: Nödvändigt att vara med