Nej, Jan-Gunnar, det finns inga konstiga väljare

I sin insändare i VT 17 juni under rubriken ”Det är något sjukt med svensk EU-politik” framför Jan-Gunnar Johansson åsikten att antingen är det ”något som är sjukt med vår svenska politik” eller så ”finns det bara en massa konstiga väljare”.

Insändarskribenten menar att det inte är väljarna som är konstiga, det är valen som skiljer sig åt.

Insändarskribenten menar att det inte är väljarna som är konstiga, det är valen som skiljer sig åt.

Foto: David Qviström

Västervik2024-06-24 20:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jan-Gunnar Johansson förfäras över att resultaten för partierna i EU-valet den 9 juni skiljer sig markant från en opinionsundersökning (SCB) för val till Riksdagen som publicerades några dagar senare. Han tycker bland annat det är ”minst sagt helt sjukt” att alla partier klarade sig över spärren på fyra procent i EU-valet, men att två partier (KD och L) inte klarade spärren i opinionsundersökningen.

Påståendena grundar sig sannolikt på att Jan-Gunnar Johansson tror att EU-val och val till Sveriges Riksdag går att likställa och att valresultaten därmed borde vara lika för respektive parti i båda valen.

Helt fel tankegång, Jan-Gunnar Johansson. Tvärtemot vad du tror beror skillnaderna mellan antalet röster som partierna fått i EU-valet respektive i opinionsundersökningen till riksdagen några dagar senare, dels på medvetna och övertänkta ställningstaganden som väljarna gjort, dels på ett antal andra faktorer, som skiljer EU-val från riksdagsval. Skillnaderna beror absolut inte på, som du tror, att det finns konstiga väljare eller att det är något sjukt med svensk politik.

Några exempel på skillnader mellan EU-val och riksdagsval: 
1.     Enskilda och populära kandidater kan i ett EU-val locka extra många väljare till sitt parti genom att de får ett stort genomslag i valrörelsen. (Gäller exempelvis för KD Alice Teodorescu Måwe och för V Jonas Sjöstedt).
2.     Ett EU-val och ett riksdagsval är två helt olika val och handlar om olika saker. 
3.     EU-valen har mycket lägre valdeltagande jämfört med riksdagsvalen, vilket kan påverka resultatet för partierna.
4.     Partiernas valkampanjer och mediernas rapportering är avsevärt mindre omfattande när det gäller EU-val jämfört med riksdagsval.
5.     De tre stora partierna har svårare att mobilisera sina väljare jämfört med de mindre, eftersom valet inte gäller regeringsmakten.
6.     Miljöpartiets höga siffra, 13,9 %, kan förklaras med att i Sverige toppade klimatfrågan listan över väljarnas viktigaste frågor i EU-valet.
Väljarna inser tydligen och tar hänsyn till de skillnader som finns mellan EU-val och riksdagsval när de röstar. Så till sist, Jan-Gunnar Johansson, vår svenska politik är inte sjuk och det finns inte några konstiga väljare.