Nej, det var inte bättre förr

Enkäter har blivit högsta mode i snart sagt alla tidningar, så även i denna. Frågorna kan gälla vad som helst, från vilken fisk man helst äter till om man har för vana att använda flytväst. Den 21 juli fick fem personer ta ställning till "om det var bättre förr".

Mobbning är inte mer vanligt idag än tidigare, menar Lena Pettersson. Foto: Scanpix

Mobbning är inte mer vanligt idag än tidigare, menar Lena Pettersson. Foto: Scanpix

Foto: ERIK G SVENSSON

Västervik2008-08-18 00:04
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att de som var lite äldre svarade ja på frågan var inte så förvånande, tiden brukar ha förmågan att släta över missförhållanden, men att även två unga tillfrågade var säkra på att det var bättre förr förvånade mig. Jag har ofta undrat var denna inställning har sin grund. Kanske är det bara är en omhuldad myt som människor i alla tider använt för att göra klagomål till något självklart. "Folk var mycket ärligare förr och det begicks mycket färre brott" brukar det heta. Jag tror att den uppfattningen till stor del beror på att nästan varje liten stulen blomkruka eller bensindunk blir omnämnd i tidningen. Förr spreds den sortens nyheter bara i det närmaste grannskapet. Då fick säkert aldrig den som bodde i Ukna veta att någon i Blankaholm blivit av med en cykel eller någon annan värdefull ägodel."Barnen mådde mycket bättre förr och det var inte alls så mycket mobbning" är en annan vedertagen sanning. Jag tror inte på den heller. Om man lyssnar lite med representanter från den tidigare generationen så kan man få många vittnesmål om att det inte var ovanligt att föräldrar hade "favoriter" bland sina barn. För den som inte blev utvald har spåren suttit i under hela livet. Det sättet att behandla syskon olika tror jag är mycket ovanligt i dag. Att mobbNing skulle vara mer förekommande numera stämmer ännu mindre. Gå tillbaka till er egen skoltid och tänk efter. Själv minns jag en pojke som tillbringade rasterna bakom skolans soptunna för att undgå trakasserier. Egna erfarenheter både som mobbare och offer gör också att jag vet att det inte är något modernt påfund. Skillnaden mot nu tror jag är att skolpersonal försöker göra något åt problemet när det dyker upp istället för att som förr kalla det för "normalt beteende bland barn." En annan grupp som man ofta säger hade det bättre förr är "de gamle". När jag tänker på min mormors berättelse om hur de boende på "ålderdomshemmet" Vilan i Hallingeberg hade det så förstår jag inte hur någon kan påstå att det var lättare att bli gammal och svag förr i tiden. Att det förhållandet att de flesta kvinnor hade sin givna plats vid spisen innebar att hemmet alltid var "den ljuva vrån" tror jag också är en förljugen bild. Vilket var egentligen alternativet för en kvinna utan egen inkomst? Statistiken för skilsmässor var förvisso mycket lägre då, men de olyckliga äktenskapen tror jag var många fler, fast det är det förstås svårare att visa med statistik.Den som påstår att "vi lever i en grym värld med våld och krig" har förstås rätt på ett sätt. Men att den skulle vara grymmare nu än förr tror jag inte på. Återigen är det media som gör att vi får ta del av varje konflikt. Vem visste före televisionens tid hur många som svalt i Afrika eller hur många som dödades i konflikter runt om i världen?Det bästa beviset på att det är mycket bättre nu för tiden tycker jag ändå är att inget barn som föds behöver få stämpeln "oäkta". Ett uttryck som användes allmänt om barn vars föräldrar inte var gifta, eller ännu värre, om det inte fanns någon känd far till barnet.I ett land där alla barn med självklarhet betraktas som "äkta" är i alla fall jag glad att få framleva mitt liv.
Läs mer om