Huai är en flod i centrala Kina. Norr om Huai brukar det frysa till vintertid. Därför fick hushållen från 1950 till 1980 en tilldelning av gratis kol.
Lite varmare i bostaden, ja, men följden blev också att livslängden för flera hundra miljoner människor förkortades med drygt fem år i genomsnitt. Ty de andades in mera av skadliga partiklar än sina landsmän söder om Huai.
Detta är slutsatsen i en aktuell studie av forskare från USA, Kina och Israel. Studien ger en ny vinkel åt en av Kinas ödesfrågor – luftföroreningarna. Att dessa finns och är skadliga råder det numera enighet om. Att de också skulle förkorta livet är Kinas överhet ännu inte redo att acceptera, att döma av kommentarerna till studien.
Luftsmutsen har blivit en följetong i rapporteringen om Kina, med spekulationer om vad den kan innebära för ekonomi och politik.
I januari i år blev den rekorddåliga luften i Peking en världsnyhet. Problem med att andas där uppmärksammats utomlands tidigare, vid Peking-OS 2008. Men då var det sommar. Det är allvarligare vintertid.
När USA:s ambassad för fyra år sedan installerade mätutrustning protesterade Kina, men ambassaden stod på sig. Informationen spreds.
Farligast är småpartiklar som tränger in i lungor och blodomlopp. I Peking noterades i januari nästan 1 000 mikrogram per kubikmeter. Världshälsoorganisationen WHO har satt gränsvärdet 25 mikrogram.
Oacceptabel, förfärande, katastrofal – det tycks inte längre finnas några tabun när regimens talespersoner och medier beskriver luftkvaliteten i städerna. Regimen måste uppfattas göra något och ha läget under kontroll. 14 juni beslöts om tio åtgärder mot vad man själv kallar en plåga för landet.
Dilemmat är att Kinas ledare behöver stark tillväxt och att denna i alla fall på kort sikt inte är möjlig utan fortsatt rovdrift på människor och miljö.
Det är också omvärldens dilemma.
”När USA nyser får Europa lunginflammation.” Med de orden brukar Europas beroende av USA beskrivas. Det handlar om att Europas näringsliv skulle vara svagare än USA:s och att en kris där borta får värre uttryck hos oss.
Men vad händer med oss om det är Kina som får lunginflammation?
Sjukdomar i luftvägarna och cancer är en följd av luftföroreningarna, förödande för enskilda människor och till skada för näringslivet.
Och det senare inte bara i Kina.
Den nya ekonomiska världsmakten Kina är en konkurrent, men med sin efterfrågan också draglok för många och olikartade länder, från Tyskland till Tanzania.
Efter hisnande snabb tillväxt bromsar Kinas ekonomi nu in, av sakskäl, där politisk vilja är ett. De tvåsiffriga tillväxttalen sägs vara historia. Men dragloket behöver tuffa på, för kineserna och för oss.
Tyvärr eldas det med kol. Kina använder lika mycket kol som övriga världen sammantaget. Konsumtionen ökar med fyra procent om året. Enligt den aktuella prognosen nås toppen först på 2030-talet.
Framtiden väntar, med hosta, harklingar och svidande ögon.