Miljödebatt utan vetenskaplig förankring

Västervik2006-10-21 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Frågan är om dagens miljödebatt bara handlar om olika idéer utan någon större förankring i forskning och vetenskap. Dagens största miljöhot är enligt den allmänna opinionen utsläpp av i första hand koldioxid som gör att vi får en så kallad växthuseffekt. Jordens medeltemperatur ökar.
För att motverka koldioxidutsläppen måste vi använda oss av förnybara energikällor. De förnybara energikällorna är oerhört dyrbara. För att göra dessa ekonomiskt lönande subventioneras den energiproduktionen kraftigt. SCA har redan gjort en stor satsning på vindkraftverk i Halland och planerar att bygga åtta nya verk med effekten 3 MW i Norrland. Verken kommer att producera energi för 30-35 öre per kWh tack vare subventionerna. Vi får en energiproduktion som inte släpper ut koldioxid i vart fall så länge det blåser tillräckligt.
I Sverige har vi redan i dag en energiproduktion som inte släpper ut koldioxid. Kärnkraften kan producera energi för 20 öre per kWh utan subventioner. Varför då stänga kärnkraftverk och locka industrin att bygga vindkraftverk med kraftiga subventioner? Hur länge har samhället råd att betala dessa subventioner? Varför skall konsumenten betala för elcertifikat som går direkt till energileverantören?

Vi har minst två obevisade hypoteser; den ena är Darwins evolutionslära, som vi kan lämna därhän och den andra är att utsläppen av koldioxid skulle höja den globala temperaturen. Koldioxidhypotesen grundar sig på framförallt tre olika faktorer. 1) Ett försök som Svante Arrhenius utförde i slutet på 1890- talet. Experimentet visade att en kraftig temperaturhöjning sker om koldioxidhalten fördubblas. Tyvärr har det senare visat sig att försöket och värdena var felaktiga.
Koldioxidhalten har ökat från 0,028 procent till dagens 0,038 procent på grund av den ökade användning av fossila bränslen.
2) IPCC (Intergovernmental Panel for Climate Change) införde begreppet "hockeyklubban" i debatten som konstruerats av amerikanen M Mann. Kurvan visar hur temperaturen legat på ett konstant värde fram till våra dagar då temperaturen ökat något. Det är frågan om några tiondels grader. Två kanadensare har senare visat att Mann manipulerat med siffrorna, det vill säga kurvan var ett falsarium.
Svensken professor Bert Bohlin var ordförande för IPCC mellan åren 1988 och 1997 och han är en varm anhängare av "hockeyklubbkurvan".
3) Utgångsvärdet för att påvisa en temperaturhöjning utgår från 1970- talets låga medeltemperatur. (Några av oss minns kanske "istidsdebatten" som då fördes). För att få en total bild bör temperaturväxlingarna studeras över en mycket längre tid för att man skall kunna dra några slutsatser.

Vi vet att temperatur och väder växlat under århundradena. Under 1300-talet hade vi en värmeperiod och "lilla istiden" under 1600-talet och fram till 1800-talet. Katastrofer där väder och vind varit orsaken har också förekommit tidigare i vår historia. Vid en storm 1570 översvämmades städer i Nordsjöområdet varvid omkring en halv miljon människor omkom är ett exempel.
Enligt försiktighetsprincipen kan vi kanske redan i dag vidtaga åtgärder för att minska den globala temperaturhöjningen. Samtidigt bör vi bevisa vår hypotes innan vi läger ned miljarder och åter miljarder på en icke bekräftad idé. Åtminstone bör vi inte handla i panik med motstridiga åtgärder och där den gröna rörelsens idéer får bilda agendan för vårt handlande. Vi måste veta!
DEBATT
Nils Ronquist, Västervik, är kristdemokrat.  
Läs mer om