Miljöarbetet måste utvärderas - nu!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Riksrevisionsverkets styrelses redogörelse för miljömålsrapporteringen till riksdagen i februari fick nuvarande system och struktur svidande kritik. Uppföljningen mot miljökvalitetsmålen och rapporteringen från uppföljningen ska vara centrala underlag för riksdagens miljöpolitiska ställningstagande. Granskningen som Riksrevisionsverket gjort visar bland annat att viktiga delar i rapporteringen saknas, att rapporteringen inte följer riktlinjerna, har allvarliga brister eller är svårtolkad. Dessutom ges olika budskap i olika rapporteringar, miljöproblemens orsaker ges inte tillräckligt utrymme och målkonflikter behandlas nästan inte alls!
I Miljömålsrådets första samlade utvärdering av arbetet med att nå de 15 nationella miljökvalitetsmålen konstaterade rådet hösten 2004 att "vi mer noggrant behöver belysa hur mål inom de olika sektorerna och mål inom andra politikområden förhåller sig till miljömålen och vilka synergieffekter och konflikter som kan finnas. Vi behöver också i högre grad utvärdera det åtgärdsarbete som har genomförts av samhällets olika aktörer och inom de olika sektorerna."
Ska ett brett miljöarbete ha fortsatt stöd av samhällets alla aktörer, av riksdagen uppsatta miljömål nås och arbetet för en hållbar utveckling få en nytändning krävs alltså rejäl förändring av utvärdering och uppföljning av miljöpolitiken. Hållbar utveckling måste bli mer än ord! I dag råder bred uppslutning kring nödvändigheten att skapa en hållbar utveckling. Det är därför tragiskt att den officiella svenska hållbarhets- och miljöpolitiken fortfarande präglas av ett "lappande och lagande" där man lägger till och drar ifrån utan att ifrågasätta om organisation, styrmedel och det institutionella systemet som helhet bidrar till det man vill uppnå. Miljömålsrådets egen beskrivning av att en djupare utvärdering än den pågående behövs och Riksrevisionens styrelse tydliga påpekade om att Miljömålsrådet som sådant "inte har en ställning, sammansättning eller uppgifter som är väl balanserade till varandra" är skarpa larmsignaler.
Frågan är om ansvariga ministrar Lena Sommestad och Mona Sahlin uppfattat dessa signaler och vilka åtgärder de har mandat och förmåga att nu snabbt vidta. Följer de sitt eget, av Riksrevisionens styrelse, ifrågasatta Miljömålsråds rekommendationer får vi inte se en fördjupad utvärdering av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen förrän tidigast 2008. En oberoende utvärdering är vad folkpartiet liberalerna krävt hela nuvarande mandatperiod.
Folkpartiet har föreslagit att en "hållbarhetskommission" tillsätts för att se över vilka effektiviseringar och moderniseringar av organisation, regelverk och styrmedel som behöver göras, så att inte samhället motverkar goda initiativ från individer och företag. Vi vill att en expertkommission tillsätts för att analysera frågorna om hur hindren för en hållbar samhällsutveckling kan undanröjas och hur konflikterna mellan miljömål och andra samhällsmål kan lösas på ett bättre sätt än i dag. Det är dags att finna de systemfel som motverkar hållbar utveckling och möjliggöra att riksdagen får den information och rapportering den behöver för att besluta om och följa upp miljömålen.
Folkpartiet liberalernas förslag har under mandatperioden fått stöd av centern och kristdemokraterna och nu kommer positiva signaler även från moderaterna. En oberoende kommission av det slag vi föreslagit skulle innebära att ett nytt och viktigt avstamp kan tas för att forma en samhällsutveckling där produktionen och den ekonomiska verksamheten sker i sådana former att vare sig naturmiljö, naturresurser eller mänskliga värden och initiativ förslösas.
Att grunden för svensk miljöpolitik, miljömålsarbetet, måste utvärderas grundligt är helt klart och det bör ske nu.
DEBATT
Sverker Thorén är riksdagsman och miljötalesman för folkpartiet samt ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.
Sverker Thorén är riksdagsman och miljötalesman för folkpartiet samt ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.