Efter förra vinterns extremkyla och trista vinterväder fick det vara nog. Jag blir inte glad av kyla och mörker - tvärtom rätt så grinig och trött. En vintercharter bokades i höstas för att åtminstone säkra en vecka av plusgrader under vinterhalvåret. Under förra veckan bar det av till klassiska semesterön Gran Canaria tillsammans med likaledes vintergrinig gammal vän.
Måhända en illa vald vecka med tanke på att det ryckte i fingrarna när rapporter om vad som skedde och fortfarande sker i Egypten nådde oss via dagsgamla Aftonbladet och Expressen som hotellets butik erbjöd till det facila priset av 3 euro styck. Jag som här hemma tycker att 11 kronor är i det saftigaste laget för en dagsfärsk kvällstidning (eller förmiddagstabloid som vår tidigare VT-medarbetare Jennekvist lärde mig borde vara den riktiga benämningen) köpte gladeligen bägge blaskorna där varje morgon. Det var knivigt att få tag i nyheter på annat vis på hotellet. Det trådlösa internet som erbjöds var inte särskilt hållbart och tv:n på hotellet visade TV Canaria 1 och TV Canaria 2. Mina och mitt ressällskaps spanskkunskaper inskränker sig till en hälsningsfras.
Det blev inga båtturer på delfinsafari, grisfester eller bergsturer med hyrd moped som vänner och bekanta rekommenderat. Det blev i princip bara solstol i 25-gradig värme hela veckan lång, med avstickare till poolbar, restauranger och hotellrummet med dess balkong.
På Gran Canaria och efter hemkomsten i onsdags har det däremot blivit en del läst och som med all säkerhet kan ge några bra timmar i läsfåtöljen hos den samhällsintresserade läsekretsen. En roman, en deckare och en självbiografi.
Kunzelmann och Kunzelmann av Carl Johan Vallgren.
Romanen är en mycket träffande skildring av vår tids sökande efter lycka som inte sällan enbart tros att finna i yta, pengar och berusning, snarare än i relationer med människor. En man, med stora skulder och i knipa, förlorar sin far. Fadern visar sig inte vara den som omgivningen trodde att han var. Framför allt kan sonen inte inkassera det arv som han hoppats på och som skulle bli hans räddning. De två blir huvudpersoner i de parallella berättelserna som binds samman genom sonens sökande efter spåren av den riktiga versionen av sin far.
De kanske mest betydande och givande delarna upptar faderns tid som homosexuell i det mellankrigstida Berlin, under kriget, som koncentrationslägerfånge och som ny i Sverige i efterkrigstidens Stockholm.
Genom hela boken går ett långt frågetecken om vad som egentligen är sant, vad som kan uppfattas som sant och vem som för tillfället står för sanningen och går att lita på.
Rörmokaren av Viggo Cavling.
Den andra semesterboken är skriven av tidningen Resumés chefredaktör Viggo Cavlig och visade sig vara en riktig godbit för samhällsintresserade deckarälskare - både jag och mitt ressällskap formligen slukade i oss Cavlings politiska deckare som utspelar sig kring valet 2006. Deckarens karaktärer har tydliga spår av verkliga politiker och kändisar och handlingen kan få vilken icke-sosse som helst i det här landet att efter boken bli något konspiratorisk. Skämt å sido - Socialdemokraterna har i boken en så kallad rörmokare som går över lik för att undanröja fakta som kan få statsminister Kjell Göransson och Socialdemokratin på fall.
Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött av Alex Schulman.
De flesta har hört om Alex Schulman. Väldigt många har en uppfattning om honom även om man aldrig ens läst vare sig hans blogg eller hans tidigare böcker. Jag tillhör den kategorin, dessvärre. Nu förstår jag vad jag eventuellt har gått miste om. Schulmans bok är klart syrlig på sina håll och kritiken viner mot diverse fenomen, som modebloggerskan som vägrar uppge vad hon röstat på för att hon anser det vara för privat, medan hon mycket väl kan berätta om fyllor, mensvärk och andra intima problem. Men boken är framförallt en varm kärleksförklaring till hans någorlunda nyvunna kvinna och deras gemensamma barn. Det är så ömsint och uppriktigt skrivet att jag själv önskar att jag var i hans tillstånd.
Schulmans bok och en bukett tulpaner och våren är genast mycket närmare.