Marknaden och demokratin
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Buchanan menar att demokrati uppträder fullt ut endast på den ekonomiska marknaden. Köparen gör sitt val. Säljaren och köparen blir oftast båda nöjda efter affärsuppgörelse; ingen känner sig orättvist behandlad. Inom den politiska sfären gör vi också våra val, men här gäller majoritetens vilja, det vill säga du kan tillhöra den minoritet under 50 procent som känner dig mer eller mindre missbelåten med utgången av valet. Demokratin når inte riktigt fullt ut. Om ägandet av ett företag är kollektivt eller privat har egentligen inte med demokrati att göra.
Både säljaren och politikern handlar av egenintresse. Säljaren vill öka sin vinst medan politikern vill skaffa sig makt och ekonomiska fördelar. Producenten eller säljaren gör reklam för sin vara för att påverka konsumenten, medan politikern arbetar med information/reklam och - om politikerna har makten - genom att köpa röster till exempel att strö pengar över pensionärer, barnfamiljer och studerande eller skapa bidragsberoende arbeten. Röstköpen motiveras med att det skulle vara någon slags Keynes teori där staten vid en lågkonjunktur skulle dämpa följderna genom att sätta på sig spenderbyxorna. Vi befinner oss i en högkonjunktur för närvarande. Tyvärr är det mycket svårt att ta tillbaka statliga subventioner och vid en lågkonjunktur måste staten låna pengar för att fullfölja sina åtaganden. Vi vältrar över betalningsansvaret på nästa generation. Jag vet inte om politikernas handlande är moraliskt eller demokratiskt försvarbart i vart fall anser inte public choce-skolan det.
Det kan ha en pedagogisk poäng att låta eleverna själva driva en caféverksamhet. De lär sig att driva ett företag och att företagets mål är att skapa en långsiktig vinst. Electrolux är också ett företag med mål att skapa långsiktiga vinster, vilket kan medföra olika intressekonflikter.
BREV TILL LEDARSIDAN