Svensk ekonomi står inför ett par stora, långsiktiga utmaningar. Den ena är att en åldrande befolkning leder till att allt färre ska försörja allt fler samtidigt som behovet av vård och offentliga tjänster ökar. För att i framtiden kunna finansiera välfärd med hög kvalitet kommer det därför att behövas fler som arbetar mer.
Pensionsavgångarna har ökat stadigt sedan 2005 då 40-talisterna började gå i pension. Under den närmaste tioårsperioden förväntas 60 procent av befolkningsökningen bestå av personer som är 65 år och äldre, medan ökningen av personer i arbetsför ålder (20-64 år) utgör endast 25 procent av den totala ökningen.
Den utrikes födda befolkningen skiljer sig däremot från den inrikes födda när det gäller ålderssammansättningen. Fler av de utrikes födda är i förvärvsarbetande ålder.
Den globala konkurrensen gör också att allt fler länder tävlar om att dra till sig investeringar och spjutspetskompetens. Jag tror inte att vi kan skydda oss från det. Däremot kan vi se till att det finns goda förutsättningar för att Sverige ska komma ut som vinnare i konkurrensen.
Jag tror att invandring är en viktig del av svaret på båda dessa utmaningar. Sverige har under en stor del av sin historia varit ett invandringsland. Vallonernas roll för järnbruket och arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa efter andra världskriget är två exempel på hur detta har förbättrat vår konkurrenskraft. Också människor på flykt från krig och förtryck har sökt sig till Sverige och många av dem har startat företag.
Invandring som en del av lösningen på de demografiska problemen och den globala konkurrensen förutsätter dock att Sverige är ett öppet och tolerant land. Vi behöver en väl fungerande arbetsmarknad och en bra integration av utrikes födda. Regeringen arbetar aktivt med att förbättra mottagandet av nyanlända invandrare och integrationen av de utrikes födda som redan bor i landet.
Den nya lagen om etableringsinsatser sätter ett starkare fokus på att den som har fått uppehållstillstånd i Sverige ska lära sig svenska och få jobb så snart som möjligt. De nya reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige kan också på sikt förväntas bidra till en bättre integration även för vissa nyanlända, genom att arbetsgivare blir allt öppnare för den kompetens som finns bland utrikesfödda. En parlamentarisk kommitté har också tillsatts för att identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer. Regeringen vill hitta vägar för att främja de positiva effekter som ökad rörlighet över gränserna kan medföra.
En viktig tillväxtfaktor att ta till vara är möjligheten för invandrare att bidra med sin kompetens om sitt hemland, för att stärka utbytet av varor, tjänster, kapital och idéer. En mer blandad befolkning leder också till en större mångfald av idéer. Det ökar innovationstakten, så att Sverige kan ligga steget före konkurrenterna.
Det innebär att vi måste ha ett samhälle som främjar innovation, som har goda förbindelser med vår omvärld och som erbjuder en spännande och öppen miljö för forskare, företagsledare och alla sorters kreativa yrken. Därför tror jag att Sveriges framtid är ett öppet samhälle med en integrationspolitik som sätter språk och arbete i centrum.