Ledarskapet är avgörande

"Ledarskapet är avgörande för hur högt ribban sätts och vilken eller vilka kulturer som utvecklas på varje respektive skola". Det skriver folkpartipolitikern Kenneth Hardy Axelsson nedan.

Kenneth Hardy Axelsson Arkivbilder: Scanpix och Matilda Ahl

Kenneth Hardy Axelsson Arkivbilder: Scanpix och Matilda Ahl

Foto: Ahl Matilda

Västervik2010-03-09 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nyligen läste jag i DN (den 4 februari) om listningen av fem punkter för att öka kunskapen och höja måluppfyllelsen i skolan. Punkt ett handlar om lärarens kompetens. DN skriver följande under punkten "Bättre lärare!". "Det finns lärare som suveränt behärskar sina ämnen, ser varje elevs behov och får alla att göra sitt bästa. Tyvärr är de som isolerade öar i havet. De är få. Ofta är skolorna också dåliga på att ta vara på deras kompetens, att lära av dem och låta andra lärare inspireras.Ingenting är så viktigt för skolan som att höja andelen riktigt skickliga lärare - och att sänka andelen dåliga. Kraven inom lärarutbildningen måste höjas. Samtidigt bör fler vägar till yrket öppnas. Dels för att man ska få en bredare rekryteringsbas. Dels för att lärarkåren ska tillföras nya perspektiv.En positiv löneutveckling kan bidra. Än viktigare är arbetsvillkoren. Utvärdering är ett ord i tiden och en positiv kraft när det handlar om att tidigt identifiera elever som måste ges mer stöd. Men drivs politiken utan förståelse för hur lärarvardagen påverkas går det illa. Det blir byråkratisering i stället för kvalitet, professionell ofrihet i stället för eget ansvar."Detta resonemang kan jag till stor del ställa upp på. Det jag dock saknar hos DN, är punkten om ledarskapet i skolan. Det är inte bara bättre lärare som behövs. Det behövs också kompetenta ledare i form av rektorer och andra chefer, som utöver det administrativa ansvaret, har den livsavgörande förmågan, för skolans utveckling och framtid, att på allvar ta det pedagogiska ansvaret.Det är här vi har en hel del av problematiken inom svensk skola. Det är mycket lättare att ta det administrativa ansvaret än det pedagogiska ansvaret. Troligtvis är det på det sättet, att det är ytterst få ledare inom skolan som är lämpade för båda uppgifterna. Det krävs nog två olika personligheter för att ta det fulla ansvaret. Därför kanske man helt och hållet, skulle dela på dessa ansvarsområden. En administrativ chef och en som har ansvaret för den pedagogiska utvecklingen. Ledarskapet är avgörande för hur högt ribban sätts och vilken eller vilka kulturer som utvecklas på varje respektive skola. Vilken förmåga och intuition har ledaren, när det gäller att anställa rätt lärare som passar in i organisationen och som brinner för både elevernas och skolans utveckling, men också sin egen personliga utveckling. En skicklig ledare inom skolan, exempelvis rektor, kan genom sitt ledarskap fullständigt förändra förutsättningarna när det gäller arbetsklimat och måluppfyllelse. Det finns många historiska bevis på problem skolor, som genomgått metamorfosen till mönsterskolor. Först och främst bra ledare och chefer inom skolan, som i sin tur har förmågan att anställa skickliga, kreativa och utvecklingsbara lärare.
Debatt
Kenneth Hardy Axelsson är folkpartist och ledamot av barn- och utbildningsnämnden i Västerviks kommun.
Läs mer om