Låg inkomstökning för de fattigaste
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Endast låginkomsttagare i Österrike och Italien har haft en sämre utveckling. Det innebär att inkomstökningarna för låginkomsttagarna vid Perssons tio år vid makten ökat med cirka 3 procent medan motsvarande ökning för låginkomsttagarna i Nederländerna och Irland under motsvarande tid ökat med cirka 30 respektive 60 procent. Till och med i Tyskland som under de senaste 20 åren assimilerat Östtyskland är den genomsnittliga ökningen de senaste 20 åren mer än dubbelt så hög, cirka 0,7 procent per år.
Erfarenhetsmässigt enligt tillgänglig statistik har inkomster från socialförsäkringssystemet en betydligt sämre utveckling än inkomster från lönearbete. En självklar slutsats är att de partier som värnar och bryr sig om den fattigaste delen av befolkningen borde satsa på att få fler människor i arbete och färre som är beroende av bidrag.
Moderaterna bryr sig, det är därför vi satsar på att skapa mindre bidragsberoende och fler i arbete. Det är därför moderaterna och hela "Alliansen för Sverige" vill sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare genom att införa ett arbetsavdrag som medför kraftigt sänkt marginalskatt för de flesta, göra det lönsammare för äldre att arbeta genom att sänka skatten för dem, göra det lättare att anställa äldre genom att slopa arbetsgivaravgifterna för 65+, ge dem som varit arbetslösa i mer än ett år chans att komma tillbaka genom nystartsjobb, skapa förutsättningar för fler jobb genom att ta bort skadliga lagar för företagen, göra a-kassan obligatorisk för alla och gradvis trappa ner ersättningsnivån.
Vilket tror du har bäst effekt för att få fler i arbete? Moderaternas individanpassade förslag eller socialdemokraterna och deras samarbetspartners förslag om friår, plusjobb, aktivitetsgarantier och höjda ersättningsnivåer i a-kassan eller i korthet, systemet går före individerna.
DEBATT
Bo Lundgren, Västervik, är moderat.