Under den gångna påskhelgen har många människor besökt kyrkor och kyrkogårdar runtom vårt avlånga land. I Sverige finns cirka 3 400 kyrkor som förvaltas av Svenska kyrkan. Det kyrkliga kulturarvet som omfattar kyrkobyggnaden, kyrkogården och dess omgivningar är betydelsefulla och är ett arv som handlar vår identitet såväl religiöst, historiskt som kulturellt. Varje kyrka berättar om kristen tro, gudstjänst och arkitektur, traktens historia och de människor som levt och lever där. Man skulle lite slarvigt kunna säga om en ort: Visa mig er kyrka så ska jag berätta vilka ni är.
Samtidigt är kyrkorna inte museum utan ett levande kulturarv. Här firas regelbunden gudstjänst och bedrivs annan verksamhet. Här äger viktiga händelser i människors liv rum, stunder som människor bär med sig hela livet.
Det är elva år sedan relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan ägde rum. Sedan dess tar Svenska kyrkan själv det i särklass största ansvaret för det kyrkliga kulturarvet genom att stå för över hälften av de antikvariska kostnaderna, vid sidan av allt kontinuerligt vård- och underhållsarbete.
Kyrkobyggnaden har ett stort värde för svenskarna och det gäller både Svenska kyrkans medlemmar och de som inte är kyrkotillhöriga. En stor majoritet av både medlemmar och icke-medlemmar tar avstånd från förslag att låta kyrkobyggnader rivas eller förfalla om församlingen inte kan bekosta dess underhåll. Samtidigt är det för de enskilda församlingarna dryga kostnader som är förenade med att underhålla och bevara detta kulturarv.
Regeringen har de senaste åren avsevärt försämrat för Svenska kyrkan att bevara det kyrkliga kulturarvet. Dels genom att den så kallade Kyrkoantikvariska ersättningen som betalas ut men som inte på något sätt står i proportion till de uträkningar som Statskontoret gjort i en utredning. Dels genom att regeringen sedan 2010 har tvingat Svenska kyrkan att betala skatt för de så kallade prästlönetillgångarna som byggts upp genom donationer från församlingsbor från och med den tid då Sverige blev kristet. Prästlönetillgångarna har genom århundradena varit en viktig inkomstkälla för församlingarna och har alltid varit skattebefriade.
Svenska kyrkan är inte längre statskyrka utan i mångt ett trossamfund bland andra i ett Sverige präglat av religiös mångfald. Men kyrkans långa historia innebär att staten och kyrkan även framöver behöver ha en särskild relation. En sådan relation måste omfatta arbetet för att bevara kyrkans kulturmiljöer som är allas vårt kulturarv.