Grunden till den situationen bottnar i år av nedskärningar, där de viktiga inspelen har varit att hålla budget, med konsekvensen av att ha en lågprisverksamhet för våra äldre. Det är inte något bra sätt att visa respekt för människor, med ett helt arbetsliv bakom sig. Helt plötsligt har man som äldre blivit en ekonomisk belastning för samhället.
Men är det så vi vill att det ska vara? Troligen inte, därför behöver kommunen investera i vården och tänka långsiktigt och sluta att tro att vi löser krisen med ytterligare nedskärningar. Utmaningen för kommunen är att attrahera och behålla personal till äldreomsorgen. Vad krävs för att lyckas med det?
Börja med att höja statusen på vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet genom att:
Höja intagningspoängen
Intervjua varje elev om vad de vill med sin ansökan till programmet.
Ta inte in obehöriga elever på programmet.
Skapa en estetinriktning på vård och omsorgsprogrammet, för att ge eleverna verktyg till att utveckla de sociala och kulturella aktiviteterna inom verksamheterna. En sådan kombination skulle vara betydelsefull för de brukare som till exempel har en demenssjukdom. Då meningsfulla aktiviteter minska behovet av lugnande mediciner.
Vad behöver fack och kommun samverka omkring för att kunna rekrytera och behålla utbildad personal i vård och omsorg?
Höj ingångslönen och göra en större lönesatsning, då vi redan har Sveriges lägsta undersköterskelöner.
Bra kompetensutveckling med kontinuitet
Semesterdagarna utökas till 35 efter att man fyllt 40
Inför ”Nattis” igen och låt inte den servicen komma och gå efter behag och där den kommunala budgeten kortsiktigt blir bestämmande för denna verksamhet.
Om vi ska jämföra med kriminalvården, som är statens egen verksamhet har fackförening och arbetsgivare idag samsyn och arbetar för att hitta former för att öka statusen för yrket.
Diskussionerna har handlat om lönehöjning, både ingångslön och medellön efter utbildningen och andra förmåner.
Detta är fullt möjligt om staten tar ansvar och omsätter det stora finansiella överskott på cirka 1800 miljarder kronor. Statens utgiftstak underskreds med 90 miljarder 2023 och med 75 miljarder 2022. Statens ekonomiska politik har tvingat kommunerna att skära ner i verksamheterna. Det har fått till följd att kvalitén sänkts, arbetsmiljön försämrats och konsekvensen blir att det uppstår svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerad personal. De lokala politikerna måste aktivt gå ut och kräva kompensation från staten. Ska vi se en kvalitetshöjning krävs det mer för att ha en verksamhet att arbeta inom och utvecklas i. För att möjliggöra en sådan utveckling krävs att staten tar sitt ekonomiska ansvar med kontinuerligt höjda stadsbidrag, samt att dessa indexregleras.