Kommunerna och pensionerna
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu föreligger Västerviks kommuns årsredovisning för år 2003. Av denna framgår det att kommunkoncernens omsättning blev 1922 miljoner kronor. Inkomsterna bestod av kommunalskatt med 1023 miljoner, avgifter/bidrag/hyror med 624 miljoner, statsbidrag/inkomstutjämning med 287 miljoner och finansiella intäkter med 1 miljon. Kommunkoncernens överskott före skatt blev drygt 13 miljoner. Motsvarar 0,7 procent av omsättningen och måste betraktas som litet. Det positiva är att överskottsutvecklingen har gått åt rätt håll. Kommunkoncernens egna kapital är 539 miljoner, avsättningar har gjorts med 38 miljoner och skulderna är 1397 miljoner. Totala antalet kommunalt helårsanställda (omräknat) är drygt 3200.
I årsredovisningen kan man också läsa att det finns pensionsförpliktelser på 622 miljoner (inkl särskild löneskatt) som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar. Denna summa överskrider det egna kapitalet med drygt 80 miljoner. Ökningen av pensionsförpliktelserna under året blev drygt 23 miljoner och förpliktelseökningen ingår inte på något sätt i resultaträkningen.
Inom näringslivet finns motsvarande pensionsförpliktelser. Här har man en försäkringslösning, AMF och Alecta. Företagen gör och har under årens lopp gjort månatliga premieinbetalningar.
I detta sammanhang bör nämnas att tillgångssidan i kommunkoncernens balansräkning till största delen utgörs av mark, byggnader, maskiner och inventarier. Dessa är värderade till 1811 miljoner. Finns det täckning för denna värdering? Svaret är inte enkelt. Säljer kommunen exempelvis elnätbolaget och fjärrvärmebolaget med dess respektive monopolställning och låter en spektakulär köpare fritt få bestämma taxorna till konsument lär köpeskillingen med råge täcka bokfört värde. Elnätsabonnenterna och fjärrvärmekunderna blir i ett sådant fall mindre glada, de blir helt enkelt förbannade! Vad är Lysingsbadets marknadsvärde? Ett annat exempel på marknadsvärde är före detta Paragonfastigheten som såldes för omkring 7 miljoner, dvs för drygt 500 kr per kvadratmeter lokalyta. Vissa fastigheter är till och med mer eller mindre osäljbara. Spännvidden på bokfört värde av materiella anläggningstillgångar är således stort och det faktiska värdet visar sig först i samband med fullgjord försäljning.
Det är ingen tvekan om att kommunernas pensionsförpliktelser har hanterats på ett kortsiktigt och lättsinnigt sätt. Nu böjar vi närma oss sanningens minut och för Västerviks kommuns del framgår detta med all tydlighet i personalredovisning för år 2003. Under 2004 och 2005 sker ingen dramatisk ökning av pensionsavgångarna men åren därefter blir det såväl fördubbling som trefaldigande av pensionsavgångarna.
Då gäller det för Västerviks kommun att ha förberett sig för pensionsutbetalningarna! Är kommunen förberedd? Svaret är utan tvekan dåligt. Trots alla diskussioner och påpekanden under tidigare år har någon nämnvärd förstärkning av kommunkoncernens egna kapital ej skett. Mellan åren 1997 och 2003 har det egna kapitalet pendlat upp och ner mellan 509 och 542 miljoner. För drygt ett år sedan kom många, inte minst vårt nuvarande kommunalråd, fram till att en önskvärd genom omdisponeringar skapad resultatförbättring borde vara 80 miljoner. Stödet för denna logiska syn visade sig dock svalna. Den politiska verkligheten medförde ganska snart en halvering av detta belopp och därefter föll det tyvärr ytterligare.
Regeringen, med stats- och finansministern i spetsen, underlättar inte på något sätt situationen. Tvärtom, nya pålagor läggs hela tiden på kommunerna. Socialdemokraternas och dess stödpartiers inställning är uppenbart att dagens redan alltför höga skattetryck skall bli ännu högre. Hur kommer under kommande år den alltmer mindre medborgarskaran "närande" av befolkningen att reagera på detta? Och vad säger pensionärerna när staten och kommunerna ger med den ena handen för att i samma ögonblick ta tillbaka med den andra? Själv hoppas jag att Västerviks nuvarande kommunalråd år 2006 skall få förnyat förtroende och att det även blir väljarstöd för en borgerlig regering med moderat statsminister. Sverige behöver ett politiskt ledarskap som ser nyktrare på landets förutsättningar, inte minst de ekonomiska!
DEBATT
Bertil Lycke är kommunfullmäktigeledamot för moderaterna.
Bertil Lycke är kommunfullmäktigeledamot för moderaterna.