Det finns en dröm om landsbygden, en hybrid av ett rofyllt, idylliskt 50-tal kombinerad med diverse moderniteter. Visst vore det fantastiskt om det kunde bli verklighet. Som klippt och skuren ur valfri Astrid Lindgren-bok med livet och stojet kring lanthandeln, de fullsatta kyrkbänkarna, de många människorna i byn, liv och rörelse i varje kåk - människor i boningshus, stugor och torp och djur i stallar och i hagarna. Men utan alla krångligheter och utan allt slit - i stället bekvämligheter som Internet, komfortabla bilar, moderna vitvaror, hushållsapparater och hjälpmedel, med mera. Kanske är inte hybriden realistisk, men därmed inte sagt att drömmarna om en mer levande landsbygd är fel eller omöjliga att nå. Verkligheten har ständigt förändrats. Med moderna fordon och bättre vägar blev det lättare för människorna att ta sig från landsbygden till tätorterna och centralorten. Lockelsen i det större utbudet och de lägre priserna gjorde att befolkningen i allt högre grad gynnade de stora butikerna i centralorten vilket inverkade negativt på lanthandlarna och den service de upprätthöll. Detta är en bild av en process, det finns många fler, men tendensen är densamma och har så varit under väldigt lång tid.
Nu är återigen diskussionen om att lägga ner landsbygdsskolor igång. Utan skolorna - ingen framtid för Tjusts landsbygd, hävdar somliga. Andra är betydligt mer krassa: Lägg ner dem, bussa skolbarnen och barnen kommer att trivas i de större sammanhangen som kommer att ges.
Avgående ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Roger Psajd (M), har en klok och helt avgörande invändning i dagens VT då han påtalar att landsbygdsskolorna är individuella skolor och inte en homogen grupp. Det är ett angeläget perspektiv när diskussionen ofta tenderar att slå över i svart eller vitt - stad eller land.
Det finns ett tjänstemannaförslag om en omfattande nedläggning av skolor och förskolor på landsbygden, nu ska detta ut på remiss. I dagens VT kommenteras eventuella skolnedläggningar och en majoritet av de tillfrågade politikerna är negativa eller tveksamma. Det är en ytterst knivig fråga. Ur kvalitetssynpunkt kan det bland annat vara svårt att upprätthålla småskolor då reglerna om lärar- och ämnesbehörighet skärps. Å andra sidan innebär ytterligare nedläggningar av skolor på landsbygden att det blir ännu mindre attraktivt för barnfamiljer att slå ner sina bopålar där.
Drömhybriden om landsbygden ligger långt borta och ännu längre bort, om möjligheterna för att lämna sina småbarn på förskolan i närheten ytterligare inskränks. Att åtminstone rädda förskolorna på landet, vore en vettig prioritering. Totebos vd, Ulf Åberg, kommenterade saken mycket vettigt i VT i går: "Min erfarenhet säger att om man ska städa, ska man börja från toppen av trappan. Man kan inte spara in pengar på fyraåringar utan måste se över administrationen i skolvärlden."