DEBATT: Kloning hot eller möjlighet?

EU har satt stopp för import av nötkött från Brasilien. Detta kommer att innebära stora prishöjningar på nötkött i svenska butiker. Samtidigt öppnar EU dörren för kött och mjölk från klonade djur. Beslut väntas inom kort från Bryssel. USA har redan sagt ja till klonade hamburgare med tillhörande milk-chake. Visst låter det gott! Eller?Den svenske jordbruksministern, Eskil Erlandsson, säger däremot nej till klonat kött. Frågan är bara om Erlandssons nej har någon betydelse för EU: s beslutsfattande i frågan om klonat kött.Förmodligen inte. Vi kommer åter att få ett bevis på vad EU:s överstatlighet innebär för Sveriges medborgare. Ett svenskt nej innebär alltså inte att kött och mjölk från klonade djur stoppas i svenska affärer.Vad är då egentligen kloning? Alla kommer väl ihåg fåret "Dolly", världens första klonade får som föddes den 6 juli 1996. Vad många däremot inte känner till är att det behövdes 400 ägg och 13 surrogatmammor, totalt gjordes 277 försök innan man fick fram en levande "Dolly". Kloning handlar om en manipulerad befruktning som förändrar arvsmassan hos embryot och skapar en kopia av donatorn.Människan sätter sig alltså över den naturliga befruktningen genom att använda kloningstekniken. Varför kan man undra? Svaret är ganska enkelt och det samma som varför man genmanipulerar grödor, högre avkastning och snabbare tillväxt förväntas. Därmed större inkomster för uppfödare och odlare. Sedan "Dolly" kom till världen har det klonats fram en hel del olika djur. Bland annat kan världens första klonade hund, "Snuppy", nämnas. Han lär vara pappa upp i dagen. Forskare har till och med lyckats att avla fram en mus med hjälp av enbart honor. Hurra! säger forskarna, pappor kan bli överflödiga i framtiden."Dollys" forskarpappa vill forska kring en människohybrid genom att korsa kanin och människa. Det som återstår är sedan direkta försök på människor, vad forskarna vill råder ingen tvekan om. Det hela låter vämjeligt.Finns det inte några risker förenade med kloning? Naturligtvis finns det risker med kloning av djur. Först och främst, och kanske en av de största riskerna, är den utarmning av den genetiska mångfalden som kan bli följden vid en långvarig användning av kloningsmetoden. Sedan har vi de dåliga odds man arbetar emot. Vid Roslin Institut som är känt för sin kloning av får har endast två eller tre av 100 försök lyckats.Resten har varit döda eller så har det inte blivit något embryo alls.Detta innebär en risk för surrogatmamman under graviditeten. Vidare har forskarna upptäckt njurskador och lungförändringar hos döda foster. Även ledförändringar hos klonade kalvar har konstaterats.Visst, man kanske kan slå fast att det är "ofarligt" att i dagsläget äta kött och dricka mjölk från klonade djur. Men vad som händer på längre sikt kan ingen svara på i dag. Det kanske ändå finns ett litet hopp att EU måste tänka om. EU:s etikkommission, EGE, riktar skarp kritik mot den av EU nyligen framlagda rapporten om klonad mat. Enligt EGE är det varken säkert eller etiskt försvarbart att producera mat med klonade djur. Skulle det ändå bli tillåtet att saluföra klonat kött måste konsumenterna själva få avgöra om de vill äta det eller inte. Därför krävs en noggrann märkning av all sådan mat.

Debatt: Kloning hot eller möjlighet?