DEBATT: Klimathysteri eller klimatmedvetenhet?

Klimatet på jorden har kommit rejält i fokus den senaste tiden. Om man bara går 100 år tillbaka i tiden, en väldigt kort tid i jordens klimathistoria, så var det nog inte många som trodde att vi människor skulle kunna påverka vårt globala klimat. I dag vet vi att detta var fel. Vi ser dagligen rapporter och nyheter som handlar om klimatförändringar, växthuseffekt eller ökande halter av växthusgaser. Hur såg det ut med till exempel växthusgaser för bara etthundra år sedan? Tiden strax efter den så kallade industrialiseringens genombrott.Den mest omdiskuterade av växthusgaserna är koldioxid (CO2). De flesta av forskarna och miljöorganisationerna är ense om att det är bland annat koldioxidhalten i vår atmosfär som måste begränsas. Nivån på denna växthusgas låg före industrialiseringen på 272 ppm. För åtta år sedan hade koldioxidhalten ökat till 350 ppm. I dag är den uppe i 383 ppm. Det finns en övre gräns - som många forskare är överens om - vad vårt klimatsystem klarar av. Den ligger på 440 ppm. Vid denna gräns kommer klimatsystemet att kollapsa, hävdar de. Det är inte långt kvar dit. Vad händer om hela vårt klimatsystem kollapsar?Det är ingen naturlig process som gör att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Den beror uteslutande på människans förbränning av framför allt fossila bränslen. Alltså kol, olja och petroliumprodukter. Nu bildas ju koldioxid vid i stort sett all förbränning men det är de fossila bränslena som ger ifrån sig de största halterna koldioxid när dessa förbränns i motorer eller värmekraftverk. Alla utsläpp sammantaget innebär att den globala medeltemperaturen stiger. Vi har redan hört om hur polarisarna smälter undan. Extrema värmeböljor som den som Europa drabbades av 2003. Mer än 33000 människor fick sätta livet till på grund av hettan den gången.Det har kommit larmrapporter om att jordens glaciärer smälter. I bergskedjan Anderna i Peru har Pastoruriglaciären minskat med 40 procent på de senaste 25 åren. Miljoner människor i huvudstaden Lima hotas av akut vattenbrist om Andernas glaciärer smälter bort.Borta i öster på den Sibiriska tundran ser forskarna hur permafrosten har börjat tina. Här dyker ett annat problem upp. Inbäddad i permafrostens grepp finns enorma mängder kol säkert gömda, så länge det är fruset vill säga. Forskarteamen har kommit fram till att om det blir fem grader varmare, kommer dessa marker att ge ifrån sig lika mycket växthusgaser som vad alla bilar, båtar, flygplan och övrig förbränning gör i dag! "Bevare oss om permafrosten smälter", säger de. Tecknen på att permafrostens yta har börjat tina ser forskarna i den mängd smältvattensjöar som har bildats på tundran. Översvämmade floder, raserade hus och förstörda vägar i området är andra tecken.Nu är inte alla forskare och debattörer eniga om att det pågår en global uppvärmning. En del kallar till och med larmrapporterna för "klimathysteri" och hävdar att de smältande polarisarna och glaciärerna är ett helt naturligt fenomen. Visst kan det vara så, men det är ett bra tag sedan det inträffade senast. Inte sedan den första i släktet människa (Homo habilis) visade sig på den här planeten för cirka 2,5 miljoner år sedan har vi haft en global uppvärmning som den vi kan skönja i dag.Om man ser till dagens värde av koldioxidhalt i atmosfären, 383 ppm, kan det vara värt att nämna att det är 25 miljoner år sedan koldioxidhalten i atmosfären för första gången kröp under 500 ppm. "Naturliga" klimatförändringar tar som sagt lite tid på sig och är inget som vi människor kan göra något åt. Däremot skulle det gå att göra något åt de problem och den nedsmutsning som skapas av mänskligheten. Det är vad FN:s klimatpanels förhandlare förväntas göra som samlats på ön Bali i den indonesiska övärlden för att försöka komma fram till en lösning hur det skall gå till för att stoppa de pågående klimatförändringarna.Under vecka 50 kommer världens ledande ministrar att samlas på Bali för att försöka bli överens om en färdplan inför kommande diskussioner. Här handlar det om att ställa den rika delen av världen mot den fattiga. Det som kommer att avgöra klimatförhandlingarna på Bali är i första hand inte hur pass mycket klimatmedvetenhet man tar hänsyn till utan det som avgör är hur mycket det kommer att kosta de allra rikaste. Förlorarna är utsedda på förhand, de som har det sämst i dag får räkna med att få det ytterligare lite sämre. De allra fattigaste länderna kommer att bli ännu fattigare. Ansvaret för jordens klimat ligger helt och hållet i händerna på beslutfattarna men det är storkapitalets företrädare som talar om vilka beslut som skall fattas. Ingen äger den här planeten, det enda som egentligen krävs är att beslutsfattarna inför begreppet klimatmedvetenhet på agendan i stället för att saluföra utsläppsrätter."Vi har inte ärvt jorden av våra fäder, vi lånar den bara av våra barn."

Debatt: Klimathysteri eller klimatmedvetenhet?