Kjell Albin - ekots man i Warszawa

Kjell Albin Abrahamson - Sveriges Radios mångårige Östeuropakorrespondent är en uppskattad och frispråkig journalist och författare. Han har skrivit närmare tio böcker, bland annat boken Enkel biljett till Polen, där han pläderar för bättre mediabevakning av just Östeuropa.

Kjell Albin Abrahamson       Foto: Scanpix

Kjell Albin Abrahamson Foto: Scanpix

Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX

Västervik2008-09-19 00:06
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sveriges Radio hade tidigare i Göran Skånsberg och DN i Disa Håstad skarpa östiakttagare. Svenska Dagbladet har genom Richard Swartz en initierad bevakning av östra halvan av Europa. Men annars är det tyvärr tunt med bevakningen. Kjell Albin Abrahamson talade i somras i Gryts kyrka, där vi efter hans "predikan" fick ett samtal med honom. Kjell Albin menar, att vi i Sverige relativt lite uppmärksammat att länderna i Central- och Östeuropa efter nära ett halvt århundrade lyckats göra sig av med kommunismen. På 15 år har dessa länder inte minst genom EU- och NATO-medlemskapet genomgått ett beundransvärt paradigmskifte. 15 år efter murens fall är de gamla sovjetiska satellitstaterna med om att bygga upp ett gemensamt Europa. Inget annat politiskt system har likt det kommunistiska, menar Kjell Albin Abrahamson, förorsakat så mycket död och elände, så många materiella olyckor, nedsmutsning av naturen, trångboddhet och nedtrampande av mänskliga och medborgerliga rättigheter. Han fortsätter: Tack vare EU:s östutvidgning blir förhoppningsvis Europas delning endast ett historieämne. Sällan har ett så viktigt politiskt projekt haft ett så fånigt namn; östutvidgningen. Mest irriterade var tjeckerna över uttrycket. Förra gången som EU utvidgades med Finland, Sverige och Österrike var som bekant 1995. Huvudstäderna i dessa tre länder ligger samtliga öster om Prag. Kjell Albin tycker att ett Europa utan Warszawa, Prag, Bratislava och Budapest är lika otänkbart som Tarzan utan Jane, som gin utan tonic och som kärlek utan kyssar. Mycket intressant är Kjell Albins konstaterande att den traditionella fransk-tyska drivaxeln i EU-samarbetet för första gången möts av en utmaning. Tyngdpunkten i Europa kommer på sikt enligt Kjell Albin att förskjutas från London och Paris till Berlin och Warszawa. De så kallade Visegradländerna, Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern med en sammanlagd befolkning på 66 miljoner människor, har en tillväxttakt tre gånger över EU-genomsnittet. EU har med de nya länderna fått ett fräschare blod. De nya medlemsländerna har en yngre befolkningsstruktur än länderna i det "gamla" EU, där Italien och Sverige är de verkliga gamlingarna med flest invånare över 65 år. En annan tankeväckande iakttagelse som Kjell Albin Abrahamson gör är att de kommunistiska åren gett människorna en annorlunda tankestil och varseblivning, som gör dem överkänsliga för detaljstyrning och toppridning. De skrattar därför rått när de hör talas om EU:s alla beskäftiga lagar och regler om traktorsäten, gurkböj och kondomstorlek . Dessa regler får dem genast att tänka på den statliga planeringskommissionen under kommunismen. I femårsplanerna fastlades hur mycket ättiksgurka och hur många harpaltar som skulle skjutas. Samtidigt var knappar och hårnålar bristvaror, helt enkelt för att man hade glömt bort dem i planering, som högste chefen för Polens femårsplaner tvingades erkänna. De nya medlemsländerna vill alltså arbeta emot liknande idiotier. En sådan idioti är att stoppa flyttcirkusen av institutioner mellan EU-städerna Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Med de nya medlemsländerna kommer denna flytt per år kosta två miljarder kronor. Efter läsning av boken Enkelbiljett till Polen är jag själv lite överraskad att Kjell Albins rätt tuffa rallarsvingar inte lett till någon debatt här hemma. Jag kan inte påminna mig att jag sett något. Synd tycker jag.
Kolumnen
Bertil Jobeus
Läs mer om