BO TURE LARSSON: Kampen om Sudan: Val och folkmord

Folkviljan, uttryckt i verkliga val, finns med i Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antagen av FN:s generalförsamling 10 december 1948. Liksom mycket annat i rättighetsförklaringen har det där med fria val behandlats som öppet för tolkning. Men principen är klar. FN ser som en uppgift att främja folkstyret. Men det blir problematiskt, när val används som ett sätt att skapa fred i miljöer plågade av våld och utan de etablerade demokratiernas långa förhistoria. Från Liberia till Kambodja har FN sedan 1990-talet hjälpt till med val som i praktiken gett legitimitet åt odemokratiska krafter. En aktuell utmaning är Sudan, Afrikas till ytan största land, på gränsen mellan arabiska och svarta Afrika, känt för långvarigt inbördeskrig nord-syd sedan självständigheten 1956. Sudans östliga provins Darfur har blivit liktydigt med folkmord, erkänt av USA:s utrikesminister Colin Powell 2004. Året därpå stod USA fadder för ett fredsavtal, där ena parten var den regim man anklagat för folkmord, den andra separatisterna i södra Sudan. Med start 11 april hålls en rad val i Sudan, för första gången sedan 1980-talet. Det är delvis en följd av förre presidenten Bushs vilja att sprida demokrati. Parterna själva skulle hade nog föredragit att behålla sin makt och sin del av bytet i det numera oljerika landet utan att behöva möta konkurrenter. Enligt fredsavtalet från 2005 skulle Sudan senast i januari 2011 hålla en folkomröstning om att hålla ihop landet eller gå skilda vägar. Halvvägs till folkomröstningen skulle man välja ledare och folkförsamlingar på en rad nivåer. Men val blir det alltså först nu. Praktiska hinder har lagt hinder i vägen. Plus önskan hos dagens makthavare i Khartoum att styra upp valet, en önskan förstärkt av att Internationella brottmålsdomstolen i Haag för ett år sedan utfärdade en arresteringsorder mot president Omar Bashirs, anklagad för folkmordet i Darfur. Världssamfundet stöder alltså valet i Sudan, samtidigt som en FN-sponsrad domstol vill se en av huvudpersonerna inför skranket! Den amerikanske expresidenten Jimmy Carters demokratifrämjande organisation och EU tillåts sända observatörer och organisera inhemsk valövervakning. På båda håll verkar man anse det viktigt att finnas på plats, trots kritiken om förberett valfusk. President Bashir tar inga risker. Han kan ha dragit lärdom av Slobodan Milosevics öde. 1995 behandlades denne som respekterad part i avtalet som gav fred i Bosnien. Milosevic kan ha känt sig tryggad från efterräkningar för kriget. Men han hamnade ändå i Haag, inför en annan tribunal än den som efterlyst Bashir.Antivästliga reflexer innebär att Bashirs ställning snarast stärkts i arabvärlden, islams länder och Afrika, av anklagelsen om folkmord. En seger i valet nu hjälper honom att ytterligare mala ned folkmordsanklagelsens politiska betydelse. Sudan är ett dilemma för väst, vars politik är ett ständigt å ena sidan - å andra sidan. Bashir är visserligen obehaglig, men han gick ju med på ett fredsavtal. Och alternativet till honom kan bli värre.

Bo Ture Larsson: Kampen om Sudan: Val och folkmord