Jullunch med de tre talmännen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Snabbt kan konstateras att relationerna mellan Åland och Sverige är både täta och extremt goda. Det är med näppe vi kan finna någon fråga där vi är oense. Jo, det skulle i så fall vara de åländska kostnaderna för en elkabel som går via Åland. Men i övrigt är det som om Harald Hjalmarsson skulle sitta med sin kollega i Linköping och prata om aktuella frågor.
Talmannen Barbro Sundback och förste vice talmannen Viveka Eriksson hade just kommit från presidentens årliga Slottsbal i Helsingfors. Ett evenemang som lockar över två miljoner finska tittare - fler än som tittar på finska Robinsonprogrammet. Bara hälsningsceremonin tar för den finska presidenten Tarja Halonen nära tre timmar. Sedan bjuds det på bål, kalla och varma rätter och kaffe och tårta - en mycket finsk specialitet. Firandet av den finska självständighetsdagen den 6 december på Åland är inte särskilt storslaget. Här firas desto mer den åländska självstyrelsedagen.
Nästa år, närmare bestämt den 30 mars, firar Åland 150-årsdagen av demilitarisering efter Krimkriget och nedmonteringen av fästningen Bomarsund. Ett beslut som framför allt Frankrike och Storbritannien låg bakom och som inneburit att under 150 år av fred. Frankrike och Storbritanien ville med sitt krav på Ryssland förhindra ett ryskt angrepp på Sverige för 150 år sedan. Det är nog bra att ha det i minnet för oss svenskar.
Vi pratar vid lunchen om de förbättrade relationerna och avspända läget mellan Östersjöländerna. Ryssland har som Sverige generalkonsulat i Mariehamn. Ryske generalkonsuln arbetar på att utveckla grannrelationerna, främst inom områden som kultur och utbildning. Nästa höst hålls ryska dagar i Bomarsund med kulturinslag.
Sverige och Åland söker också öka utbytet mellan parlamentariker. Talman Björn von Sydow har fått inbjudan till ett demokratiseminarium i maj. Och efter svenska valet hoppas vi att ett av riksdagsutskotten kommer hit i akt och mening att bli informerat om Ålands självstyrelse.
Vi är alla överens om att det nordiska samarbetet sällan uppmärksammas just eftersom det skapar så få konflikter. När väl ett problem dyker upp brukar det ta kort tid att lösa det pragmatiskt bara den goda vilja finns. Vi liknar den nordiska ländergruppen vid en stor familj, där det av och till råder spänningar men utan att för den skull störa familjesammanhållningen.
Sverige har sedan 1918 haft ett lönat konsulat i Mariehamn. Och sedan 1955 har det letts av en generalkonsul. Mariehamnkonsulatet har fram till dags dato varit den enda utlandsmyndighet som inte haft ställning som generalkonsulat. Men nu har regeringen fattat det visa beslutet att uppgradera konsulatet till generalkonsulat. Beslutet togs i veckan.
Denna nyhet kunde vi inte berätta för de tre talmännen. Men nu är det ett faktum.
Kolumen