Få länder har åkt medial berg- och dalbana så som Japan. Det har ofta varit tvära kast och snabba svängar. Det japanska samhället har ömsom varit fullt synligt och i fokus för samhällsdebatt och analys, och ömsom försvunnit helt och blivit osynligt. Är inte rent av Japans berg- och dalbana ett resultat av en självupptagenhet i det vi kallar "västvärlden" - den del av världen som till stor del lägger rälsen?
Ja den frågan ställer docenten i statsvetenskap Linus Hagström vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm i den första(!) läroboken på svenska som behandlar och framför allt analyserar det nutida japanska samhället. Boken "Japan nu", utgiven på förlaget Carlssons har Linus Hagström och fil.dr i japanologi Pia Moberg som redaktörer. I tio uppsatser skildras nationalismen, etniska mångfalden, familjestrukturen, utbildningssystemet och arbetslivet.
Den 11 mars i fjol drabbades Japan av en tredubbel katastrof; en enorm jordbävning med efterföljande tsunami och kärnkraftshaveri i Fukushima. En katastrof som krävde cirka 20 000 människors liv. Cirka 100 000 människor lever fortfarande i tillfälliga läger.
Kanske blir denna ofattbara katastrof en vattendelare för det japanska samhället, inte bara så att det som raserats byggs upp - (det kan vi vara absolut säkra på!) - utan så att även mer radikala förändringar kommer till stånd, skriver Linus Hagström. Katastrofen har bara bekräftat det politiska systemets oförmåga till styrning och också hur ett visionärt ledarskap lyser med sin frånvaro. Japan har en extremt ansträngd statsfinansiell situation med en statsskuld på nära 250 procent av BNP. Vi får dock inte glömma den solidaritet och kämpaglöd som det japanska folket visat prov på både under och efter trippelkatastrofen.
Japan blev under fjolåret föremål för ett massivt globalt medieintresse under några veckor. Men nu har åter olyckligtvis Japan förpassats till offentlighetens skuggområden - det gäller inte minst mediebevakning i Sverige.
Som en röd tråd genom den högintressanta boken "Japan nu" finns en strävan att se det japanska samhället som ett bland många och ett ärligt försök att avmystifiera landets särart. Denna strävan efter objektivitet kan då också ställa det snedvridna och ofta överdrivna intresset på 1980-talet för allt vad Japan företog sig i ett nyktrare ljus. Helt enkelt ett Japan, som behandlas mer "normalt" i media, samhällsdebatt och forskning. Det kan bidra till ökad förståelse för Japan och dess folk. Och glöm inte att Japan är världens tredje största ekonomi efter USA och Kina.