Israel mellan domstolarna
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Israel är inte bundet att följa utlåtandet. Men det är viktigt därför att det globalt betraktas som viktigt och rätt. Det stärker dem som hävdar att Israel brutit mot folkrätten alltsedan man vann kontroll över Västbanken och Gazaremsan i kriget 1967. Det kommer att användas av den palestinska sidan, av de arabiska och muslimska staterna i den politiska och diplomatiska krigföringen mot Israel.
Tonläget höjs även från Israels sida. Ett bombdåd i Tel Aviv på söndagen, kommenterades av premiärminister Ariel Sharon med att det var det första illdådet som utfördes "under beskydd av (domstols)utslaget". Sharon gör alltså domarna i Haag ansvariga, genom den attityd som 14 av de 15 domarna intagit skulle de objektivt stödja våldsdåd riktade mot den judiska staten.
Däremot tycks det inte föresväva Sharon att han själv, genom sitt stöd genom många år till bosättningspolitiken och upprepade nej till fredsavtal med araberna, skulle ha någon skuld till dagens sorgliga tillstånd.
Haagdomstolen har hög status och utslaget hyllas och accepteras även i länder som i alla sammanhang ställer upp för Israels rätt att existera inom säkra gränser. Kritik mot utslaget från ledande politiker kommer bara från Israel och från republikanskt och demokratiskt håll i USA, det enda land som Israel kan vara rimligt säker på stöder dess sak när man känner sig mobbad i internationella fora.
Det bekräftas även i Haagdomstolen. Amerikanen i det 15 personer starka kollektivet ansåg att den inte skulle ha uttalat sig. Han tyckte att det inte finns fakta för att tillåta aktuella svepande slutsatser. Domstolen skulle inte ha behandlar Israels åsikter korrekt.
En annan domstol är aktuell i sammanhanget, en som israelerna ser på med större aktning. Haagdomstolen hänvisar till utslaget av Israels högsta domstol 30 juni. Israels HD anser att folkrätten den ger ockupationsmakten Israel rätt att uppföra skyddsbarriären även på ockuperat område, medan detta är en huvudpunkt i Haag-domstolens kritik.
Israels HD säger att muren på avsnittet nära Jerusalem orsakar alldeles för mycket problem för lokalbefolkningen, och därför måste dras på annat sätt.
Israel har en ambivalent inställning till Haagdomstolen, precis som till FN och hela FN-systemet.
Å ena sidan finns väl inget land som i lika hög grad som Israel är en produkt av beslut inom FN-systemet, och beroende av att den folkrätt som utvecklats av FN upprätthålls.
Å andra sidan anser sig Israel diskriminerat, ja förföljt, av FN-majoriteten. Resolutionen från 1975 som jämställde sionism med rasism är ett exempel, av generalsekreterare Kofi Annan kallat ett lågvattenmärke i FN:s historia. Resolutionen är nu upphävd.
Folkrättsligt bygger Israels existens på det beslut om delning av det brittiska mandatet Palestina som togs av FN:s generalförsamling 1947, mot rösterna från alla de arabstater som då var med. Delningsbeslutet förverkligades inte, men FN var med om att skapa vapenvila i det krig som följde på Israels självständighetsförklaring i maj 1948.
Ett år senare blev Israel medlem av FN, genom beslut av säkerhetsrådet, där Sovjet ännu såg stöd till Israel som ett sätt att stärka sin ställning i Mellanöstern. Sovjet bytte sedan fot. Det ansågs mera lönsamt att stödja dem som hellre ville kasta ut Israel ur FN. Det lyckades man inte med, tack vare USA:s och andras vetomakt i säkerhetsrådet.
Men Israel är alltjämt portat i de regionala organisationer som röstar in medlemmar i FN:s olika organ.
I dagsläget är det uteslutet att en domare med israeliskt medborgarskap kan sitta i Haag-domstolen. Vilken respekt kan man känna för en instans som man själv är på förhand utestängd ifrån? (SNB)
Utrikeskrönika