Inget "asiatiskt" val i Ukraina
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt Valerij Fjodorov , chef för institutet, var den stora frågan inte vem som skulle segra, utan om resultatet skulle bli "europeiskt", med kring 50 procent för Lukasjenko, eller "asiatiskt", upp mot 90 procent.
I tidningen Izvestija säger Fjodorov att starka krafter i Vitryssland inte ville nöja sig med några 60 procent. 90 skulle det vara, för att visa alla att "batia", lillefar, är för alltid.
Det verkar som om regimen kompromissat sig med sig själv. Lukasjenko nöjde sig med knappt 83 procent. Men trenden är ju positiv. I förra valet 2001 fick han 76 procent.
Ryska utrikesdepartementet noterar i en kommentar att valet skedde i enlighet med vedertagna normer. Av motsatt uppfattning är observatörer västerifrån.
I fråga om att godkänna valet och dess segrare i Vitryssland löper Kreml ringa risk att göra bort sig, som när man gratulerade sin favorit Viktor Janukovitj till segern i presidentvalet i Ukraina hösten 2004, för att sedan tvingas åse hur i stället den demonstrativt västvänlige Viktor Jusjtjenko vann när medborgare, indignerade över valfusk och annat skumrask, drev igenom nyval.
Söndag 26 mars väljer Ukraina riksdag, Verchovna Rada, och även regionsparlament och kommunalfullmäktige.
Man kan vara hur orolig som helst för Ukraina, men här blir det i alla fall inget "asiatiskt" valresultat. Här råder mångfald och osäkerhet, i välgörande kontrast till Vitrysslands och Rysslands varianter av "politisk stabilitet".
Med syftning på presidentvalet 2004 talas, illavarslande, om möjligheten av "de besegrades hämnd", nu när allt tyder på att Janukovitjs "Regionernas parti" blir störst, med enligt mätningarna drygt 30 procent mot 15-20 för vardera "Vårt Ukraina" (Jusjtjenko) och "Block Julia Timosjenko", uppkallat efter förra premärministern.
Men det är inte "onda" mot "goda" på samma tydliga sätt som 2004. Redan i september när Timosjenko brutit med Jusjtjenko förekom sonderingar om samarbete mellan Vårt Ukraina och Regionernas parti. Jusjtjenko och Janukovitj stödde en lag som utsträcker straffriheten för ledamöter av Verchovna Rada till ledamöter av regionsparlamenten.
Det tycks ha blivit populärt bland kriminellt belastade att köpa sig en säker plats som folkvald för att undkomma lagens långa arm.
Å andra sidan torde Janukovitj ha retat sig på att Vårt Ukraina - förgäves - försökte få honom avstängd från valet med motiveringen att han 1967 dömdes för stöld och 1970 för misshandel till tre respektive två års fängelse.
Valets bakgrund är besvikelse över att ekonomin i fjol utvecklades så mycket sämre än 2004 och över att de som fick makten tack vare den orangea revolutionen förvaltat den så illa.
I presidentvalet 2004 var Ukraina delat i två stora läger, de blå, starkast bland de etniska ryssarna i östra och södra Ukraina, och de orangea, i centrum och västerut. Den geografiska klyftan består. Men det är inte lika tydligt som 2004 att en sida är Moskva- och en västvänlig. Och partisplittringen kan innebära överraskningar.
28 partier och 17 valförbund deltar. Av dessa väntas högst tiotalet klara treprocentspärren.
Partierna använder olika slags kändisar som dragplåster. Regionernas parti har Rinat Ahmetov, Ukrainas rikaste man, bland toppkandidaterna. Ruslana, vinnare i Eurovisionen, är nummer fem på Vårt Ukrainas lista. Före detta tungviktsmästaren Vitalij Klitsjko förs fram av ett parti som vill hålla liv i andan från Kievs Självständighetstorg 2004. (SNB)