Idrott och politik i Vitryssland
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Även om presidenten precis varit med om att inviga Vitrysslands första alpina skidcenter, med tändning av ett slags OS-eld, och man nyligen genomfört en vecka av folklig mobilisering för vintersport så torde förväntningarna på Turin-OS vara något dämpade i vårt grannland en bit bortom Östersjön. Vitryssland sänder bara 30-talet aktiva. Flest i skidskytte, fem damer och fem herrar, och därefter freestyle, sex och skridsko, tre.
Vitryssland är så beläget att det naturligen kunde vara en stor vintersportnation. Men 2002 blev det bara en medalj - brons. Vitryssland har både före och efter självständigheten varit mycket mer framgångsrikt i sommar-OS. Senast, i Aten 2004, tog vitryssarna 15 medaljer - två guld, sex silver och sju brons.
Men president Lukasjenko är inte nöjd. Han anser att de betydande resurser som satsas inte ger önskad effekt. Med hänvisning både till Turin-OS och spelen i Peking 2008 säger han att man inte får upprepa misstagen inför Aten-OS, då vitryska idrottare skulle ha tömt sina krafter på att delta i kommersiella evenemang och andra mästerskap.
Det är inte så vanligt att en statschef i en demokrati engagerar sig på det här sättet för idrotten. Men Vitryssland uppfyller i alla fall inte västliga grannars definition av demokrati och Lukasjenko är sedan 1997 även ordförande i Vitrysslands olympiska kommitté.
Vitrysslands OK anser att Lukasjenko är bra för idrotten genom uppförandet av arenor, stipendier till talanger och stöd till massidrotten.
Men presidenten har inför OS i Turin sagt att det finns många problem i fråga om fysisk fostran. Hans förväntningar tycks vara lågt ställda om att hans regim, likt andra auktoritära kolleger i modern tid, skulle kunna kompensera sitt dåliga anseende (bland demokratier) genom idrottsliga framgångar.
Men det finns en framgång Lukasjenko tryggt verkar räkna med. Han ser med tillförsikt fram emot presidentvalet 19 mars. Trots att oppositionen för fram en gemensam kandidat, Alexander Milinkievic, och gör en heroisk insats för att visa väljarna att det finns ett alternativ, torde Lukasjenko vara säker på att det inte blir en upprepning av Ukraina 2004, med en seger för demokratin.
Lukasjenko vann valet 1994, vilket allmänt anses ha gått rätt till. Sedan dess har han behandlat författning och opposition på ett sådant sätt att det inte är uteslutet att han, som han spått, får 90 procent av rösterna.
Varför? Ja, ekonomin skall i fjol enligt officiella siffror ha vuxit med nio procent. I år tippas sju procent. Vitryssland har klarat årets köldknäppar bättre än tidigare års vintrar. Vitryssland har en gång valt en president som arbetar för folkets bästa. Varför skall de då byta? Det är Lukasjenkos argument. Det är bättre i hans land än nu i Ukraina, säger han.
Sedan Vitryssland vikt sig för krav från Ryssland får man därifrån alltjämt relativt billig energi, till fromma för folket och statskassan, ur vilken Lukasjenko kan hämta pengar till säkerhetsapparaten. Och till idrotten. (SNB)
Utrikes
Bo Ture Larsson