"Ge inget lån åt den som är mäktigare än du. Gör du det, så betrakta det som förlorat." Så heter det i Bibeln, i Jesus Syraks Vishet - lämplig läsning i den europeiska skuldkrisen.
För även om Grekland och andra länder som levt på krita inte nu uppfattas som starka så är de just det, på samma sätt som storbanker som inte kan tillåtas gå omkull därför att det skulle drabba så många andra.
Det äldsta kända exemplet på statskonkurs är från år 377 före Kristus. I Grekland, förstås. Ett tiotal grekiska stadsstater kunde inte betala sina skulder till templet i Delos.
"2 388 år av obetalda skulder" är rubriken Barry Neild sätter på en historisk översikt i nättidningen Global Post.
Vanligt är att stater fått skuldproblem på grund av krig och omvälvande händelser. En lösning är att försämra penningvärdet. En annan metod har varit den som Jesus Syrak, ovan, varnar för. Herrar med våldsmakt har tilltvingat sig efterskänkta skulder. Stundom på radikalt sätt: När franska kronan inställde betalningarna åtta gånger mellan 1588 och 1788 handlade det ofta om att avrätta långivarna.
Apropå Grekland med flera brukar nämnas Argentina som ett lyckat exempel, på statskonkurs. Argentina ställde in betalningarna 2001. En del långivare framhärdar i sina krav, men Argentina, ett land med rika resurser och därför attraktivt som partner, kan hålla ut. Det mesta av dess skulder har strukits, tiderna har blivit bättre och väljarna har precis förärat president Cristina Fernandez de Kirchner en ny valseger - trots att hennes politik lär leda till en ny ekonomisk kollaps.
Förr kunde mäktiga stater sända militär mot tredskande gäldenärer, för att skrämmas, eller ta över helt. Det har inte hänt efter andra världskriget, om man undantar USA:s åtgärder mot Kuba, där Castroregimen 1960 vägrade betala sina skulder, liksom Rysslands kommunister 1917.
Skuldkriserna uppkom när de internationella kapitalrörelserna drog igång efter Napoleonkrigen. Sedan dess har det varit hundratals fall av inställda betalningar på privata lån till stater.
Latinamerika har varit med om alla skuldkrisvågor. Fattiga Afrika råkade illa ut när oljekapital jagade låntagare på 70-talet. Pengar har flödat utan varaktig nytta. Ungefär som länge till Grekland och södra Italien.
Ingen kommer undan nu. Men om Spanien drabbas värre än de flesta är det stilenligt. Spanien har världsrekord med 13 konkurser under 400 år.
Världssamfundet har lärt sig att samarbeta för att förebygga, lindra och lösa skuldkriser. Enligt EU behöver ett antal av dess medlemmar nu stöd för att kunna sanera sin ekonomi. Problemet är att de flesta syndat och vissa kan bedömas obotfärdiga. Det är därför pessimisterna tror att skuldkrisen sänker EU-projektet - medan optimisterna tror att här förestår en framåtsyftande förändring större än det mesta sedan starten.