Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När jag för första gången hörde talas om kampanjen "Jesus for President" blev jag lite undrande. Ska nu Jesus in i debatten om sjukförsäkringarna, eller vad? Men jag förstod ganska snart att det handlade om en kampanj för att synliggöra andra värden än de partipolitiska. Kampanjen pågick ungefär parallellt med den svenska valrörelsen och kanske snodde den åt sig extra mycket uppmärksamhet just på grund av det.I somras, under Almedalsveckan, tittade jag lite vid sidan av det vanliga bruset av stekande valfläsk och såg just denna kampanj som är organiserad av kristna ungdomsorganisationer. Där i Visby, träffade jag Eric Andersson som är ungdomspastor i Filadelfiakyrkan i Stockholm för en intervju om kampanjen och förhoppningarna som den förde med sig. Så här ett knappt halvår senare sågs vi igen för ett par veckor sedan.Själv tyckte Eric Andersson, som var en av dem som var med och startade kampanjplaneringen, att förstadiet var väldigt spännande när det spånades idéer i en liten grupp människor under ett antal hotellfrukostar i Stockholm. Och det är väl inget ovanligt i organisationer att entusiasmen finns där i begynnelsen hos några få, det svåra är att sprida känslan vidare - vilket denna kampanj verkar ha lyckats med.Kampanjen samlade kristna ungdomsorganisationer från, som Andersson uttryckte saken, "hela den kristna kartan", men merparten av de aktiva i projektet kom från Pingströrelsen, Equmenia (Missionskyrkans, Baptistsamfundets och Metodistkyrkans gemensamma ungdomsförbund) och Evangeliska frikyrkan. Och ett av de viktigaste syftena med kampanjen var att få igång ett samtal om tron ungdomar emellan.Visst, några kritiska kommentarer om att kyrkor inte ska syssla med politik har Eric Andersson fått motta och någon trodde att kampanjen hade med kristdemokratiska ungdomsförbundet att göra. Men på det hela taget verkar just kopplingen till valrörelsen och partipolitiken inte inverkat negativt. Aktiviteterna kring kampanjen har varit väldigt olika utformade beroende på var i Sverige de ägde rum. För somliga församlingar har kampanjmaterialet endast diskuterats internt, i andra fall har kampanjen varit väldigt utåtriktad och kopplad till andra aktiviteter - alltifrån basketturnering till samtal vid valstugor. Och som här på bilden ovan - tvagning av trötta fötter på Donners plats i Visby under Almedalsveckan.Blir det någon fortsättning på kampanjen?- Kanske om fyra år, säger Andersson och menar att det viktiga i en sådan är att det finns en kristen medvetenhet om samhällsengagemanget.Han lyfter fram vilken kraft det visade sig finnas i det lokala engagemanget och att det är något som man borde ta fasta på mer i verksamheterna. Han berättar också om att många anslöt sig till kampanjen direkt på internet och att det var betydelsefullt att finnas där. Samtalet försvinner in i en diskussion om den kristna tron i samhället och hur unga troende betraktas och betraktar sig själva i dagens Sverige. Eric Andersson menar att de unga har ett allt större självförtroende i sin tro.- Man vill vara med i en kyrka med ett omvärldsengagemang, säger Andersson. Det är något som särskilt märks bland unga människor. Han fortsätter:- Jag tror inte att man går till kyrkan bara för att lätta sitt hjärta, man längtar efter att tron ska få uttryckas.En av förhoppningarna som Eric Andersson hade inför kampanjen var att självförtroendet skulle växa och att aktiva i församlingar skulle ta ett steg ut i samhället. Jag undrar om inte den förhoppningen delas av väldigt många andra som jobbar i eller är ideellt engagerade i föreningar och organisationer runt om i Sverige.Tittar man rent generellt på föreningar och organisationer så handlar ju deras verksamhet ofta om precis detta - om att våga titta ut ur husen och möteslokalerna och träffa folk. Men likväl är det ibland svårt att ta stegen och möta nya människor. Det gäller såväl idrottsklubbar, syföreningar, hjälporganisationer, musikföreningar, studieförbund, hembygdsföreningar som politiska partier och kyrkor. Denna sektor är så otroligt viktig för ett samhälle. Inte sällan är det i föreningslivet som människor kanaliserar sitt engagemang, växer som människor, får förtroenden eller råder bot på sin ensamhet.Jesus for President-kampanjen lånade ett tilltal från en annan sfär och tittade ut. En liknande djärvhet skulle säkert också gynna andra organisationer.
