Hur blir man svensk?

Svenska för invandrare. Kenneth Axelsson anser att svenska för invandrare även i fortsättningen bör bedrivas av den kommunala vuxenutbildningen i Västervik.Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Svenska för invandrare. Kenneth Axelsson anser att svenska för invandrare även i fortsättningen bör bedrivas av den kommunala vuxenutbildningen i Västervik.Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Foto:

Västervik2007-04-11 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Konkurrensutsättning av olika verksamheter kan ofta leda fram till högre kvalitet, högre effektivitet och ibland också lägre kostnader. Men det kan också leda fram till ett motsatt scenario. Upparbetad kompetens kan gå förlorad och i startfasen med ny huvudman kan anställda, brukare och i skolans värld även elever komma ordentligt i kläm.
De flesta institutioner som inte kännetecknas av kreativitet och flexibilitet, tenderar förr eller senare att tappa i kvalitet och effektivitet.
Men med en väl fungerande översyn, utvärdering och med en helhetssyn så kan man få kvalitet, effektivitet och långsiktighet även i kommunala institutioner.
Vi får dock inte glömma att vi är människor av kött och blod. Tekniska termer som kvalitet och effektivitet måste vi använda med ett humanistiskt perspektiv.

När det gäller konkurrensutsättning av kommunal verksamhet som i fallet med SFI (Svenska för invandrare) så gäller det att politiska beslut leder till långsiktighet. Vi har inte råd att tappa en massa människor på vägen, vilket man lätt gör när nya huvudmän skall upparbeta den kompetens som krävs. Som kontaktpolitiker på Komvux i Västervik har jag insett hur komplex denna fråga är. Det är många aspekter som vi som politiker måste ta hänsyn till i våra beslut.
Sverige är ju inte känt för att ha lyckats så där speciellt bra med integrationen och det är just det SFI till stor del handlar om. Att lära sig det svenska språket är bara en liten del av det integrationsarbete som måste göras.
Det finns också ett osynligt språk i form av outtalade regler och koder, där traditioner och grupptillhörighet spelar en stor roll. Det osynliga språket kan bara SFI till viss del rå på.
Förutsättningen för en lyckad integration handlar också om det direkta mötet mellan oss så kallade svenskar och de nysvenskar som går under benämningen invandrare.

Vid ett antal besök på Komvux har jag insett möjligheterna, med de speciella förutsättningarna som just Komvux har, att bedriva en SFI-undervisning med hög kvalitet och effektivitet.
I dag är Komvux en viktig del i vår målsättning att för infödda svenskar och nysvenskar höja den kollektiva kunskaps- och utbildningsnivån i vårt land.
Med SFI i Komvux regi så får vi en naturlig mötesplats och smältdegel av olika kulturer. Här har nysvenskarna möjligheten att lära sig litet av det osynliga outtalade språk, som i dag stänger ute många med utländsk härkomst från det svenska samhället.
Ger vi inte dessa nysvenskar möjligheten till det osynliga språket så går vi miste om möjligheterna till en givande tvåvägskommunikation där vi alla i slutändan blir förlorare.

Utanförskapet som nysvensk leder många gånger till allvarliga samhälleliga problem, där rasism och omvänd rasism skapar djupa klyftor mellan människor och kulturer.
Den svenska attityden att "ni är välkomna hit bara ni håller er på behagligt avstånd från oss" håller i inte längden.
Här är kombinationen på Komvux speciell där lärare har både SFI-undervisning och andra ämnen med samma elever och där svenskar och nysvenskar på ett naturligt sätt möts både på lektioner och på rasterna.
På så sätt kan lärare och arbetslag få en helhetssyn i sitt arbete i att följa och stödja varje elev både i SFI-utvecklingen och i den totala studiesituationen.

Frågan är när det gäller SFI om inte denna kombination är oslagbar?
Som det ser ut i dag så har Komvux en samlad kompetens inom många områden, också specialpedagogisk kompetens, utbildade SV2-lärare, data- och teckenspråkslärare.
Personligen är jag imponerad av det jag med egna ögon sett och det jag med egna öron hört av hur Komvux i dag sköter huvudmannaskapet för just SFI:n.
Sedan kan ju allting alltid bli bättre och där har vi politiker ett stort ansvar i att både syna och utvärdera Komvux verksamhet och se till att man arbetar efter de styrdokument som riksdag och regering har fastställt.
Men jag är i dag mycket tveksam till att någon annan huvudman, kan utföra uppdraget på ett bättre sätt när det gäller faktorerna kvalitet, effektivitet och långsiktighet och detta med ett humanistiskt perspektiv.

För att få ett väl ett fungerande arbetslag med kvalitet som ledstjärna krävs först och främst en bra ledning med visioner, men också tid, helhetssyn, målmedvetenhet och en tvåvägskommunikation.
Det är också viktigt att ledning och arbetslag har ett gemensamt ansvar för elevernas lärande.
Enligt min bedömning så uppfyller i dag Komvux dessa krav.
Upparbetad kompetens är ingen vara som man köper i ett snabbköp, utan det krävs kreativitet, flexibilitet och mycket tankearbete för att hitta ett arbetssätt som ger oss en väl fungerande SFI och ett integrerat Sverige där vi alla är vinnare.
DEBATT
Kenneth Hardy Axelsson sitter i barn- och utbildningsnämnden i Västerviks kommun för folkpartiet. 
Läs mer om