DEBATT: Grova generaliseringar, klichéer och personangrepp

Lillemor Ohlsson stövlar på i de röda ullstrumporna, blandar och ger efter behag. Socialdemokratisk retorik känns igen i det hon skriver, man sparkar och slår åt alla håll men har ingenting att komma med. Generaliserar grovt och svänger sig med klichéer, när sedan argumenten tryter så tas personangreppen till, det känns igen. Dessutom tillskriver Lillemor Ohlsson mig egenskaper och tror sig veta saker om mig som hon inte har en aning om, samtidigt förefaller det otydligt vad det i så fall har med saken att göra. Jag har svårt att utläsa vad Ohlsson försöker säga, vill hon återgå till att gömma och glömma bort problemen? Det som skiljer mig och Lillemor Ohlsson åt är att jag ser människorna bakom statistiken, individer med behov och människor som faktiskt vill bli inkluderade i samhället. Jag träffar mycket människor från utsatta grupper i samhället som exempelvis sjuka, funktionshindrade, arbetslösa och invandrare. De har alla en sak gemensamt, ingen vill bli klappad på huvudet eller tyckt synd om. Samtliga vill bli sedda för den de är och få chansen att bli inkluderade i samhället utifrån sina egna förutsättningar. Alla vill bidra efter bästa förmåga, ingen vill bli undanskuffad och bortsedd ifrån. Här har socialdemokratisk politik mycket att stå till svars för. Lillemor Ohlsson försöker måla en bild av att problemen uppstått under innevarande mandatperiod. Alla vet att detta är fel, vi har i stället sett att trenden vänt.Sällan har väl människor levt under ett så hårt tryck som under den socialdemokratiska regeringsperioden med Göran Persson i spetsen. En tid kännetecknad av svag framtidstro och en känsla av hopplöshet, ökad segregation och människor som fastnade i utanförskap som sedermera lett till en fullständig explosion av depressioner. Detta ville väljarna se en förändring av vid valet 2006, på punkt efter punkt har också alliansregeringen levererat. Från oppositionens sida är det splittring och otydlighet som är kännetecknande. Alliansen har varit tydlig med att sänka trösklarna för återinträde till en meningsfull tillvaro och mångmiljardsatsningar görs för att hjälpa dem i utanförskap. Ett angeläget arbete som måste få fortsätta.Jag förstår Lillemor Ohlssons och hennes gelikars frustration över detta, trots det finns fortfarande ingen tydlig politik från Socialdemokraternas sida. Det är inte trovärdigt att bara misskreditera utan egna förslag. Det är inte seriöst att vägra se verkligheten eller att inte vilja ta itu med de faktiska problemen. Ingen tjänar på osaklighet och smutskastning, tala i stället om hur du vill att människor ska få möjligheten till ett drägligare liv. Tala om hur du vill underlätta och öka tillgängligheten för den som är funktionshindrad. Tala om för den sjuke hur du vill hjälpa honom att bli frisk, tala också om hur du vill skapa arbetstillfällen till den som är utan jobb, hur vill du komma tillrätta med segregationen, Lillemor Ohlsson?Vi behöver en regering som tar ansvar, som ser människorna och deras behov, en regering som har förmågan att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen för att på så sätt försvara välfärdssystemet. En regering som försvarar rätten till ett inkluderande liv i samhället. Det står allt mer tydligt att det bara finns ett alternativ för detta.

Debatt: Grova generaliseringar, klichéer och personangrepp

Jörgen Andersson (M) svarar i dagens debattartikel Lillemor Ohlssons insändare i VT den 11 november.