Om drygt en månad är julen här med den mysiga stämningen, den goda julmaten, de vackra sångerna, jultomten och så givetvis Kalle Anka. Det är svårt att förstå att året har gått så snabbt, det känns som att det var i går som jag plockade bort mitt julpynt.
Julen handlar för de flesta om gemenskap, det är en tid när man får umgås med sina nära och kära. Men den annalkande julen innebär också att många av vårt lands företagare fyller sina lager och förbereder sig på julruschen. Julen är nämligen en väldigt viktig tid för vårt lands ekonomi, som får ett rejält uppsving tack vare allt julpynt, alla julklappar och all julmat som köps. Men julen har också ett djupare budskap. Ett budskap om hopp: Om en ny chans att bli en godare och bättre medmänniska.
Vissa människor tycker att det är svårt att vara lyckliga och njuta av julen när de vet att det finns människor runt om i värden som svälter och lever i fattigdom. Vissa skyller situationen på marknadsekonomin och föreslår att man inte ska fira jul och inte köpa några julklappar, utan i stället skänka pengarna till hjälporganisationer. Andra rycker på axlarna och konstaterar att det knappast är deras fel att det finns de som är fattiga.
Den hårda sanningen är det inte är vårt fel att det finns länder med en enorm fattigdom, den skulden vilar snarare på bristen på demokrati, fungerande marknadsekonomi och på korrupta ledare. Men trots detta tror jag att vetskapen om att det finns de som svälter när vi frossar, berör oss alla. Det kallas medmänsklighet. Att sluta fira julen och sluta köpa julklappar hjälper ingen. Tvärtom är firandet av julen och andra traditioner något som behövs som ett sammanhållande kitt för att stärka samhällsgemenskapen i vårt mångetniska land. Det är också i vårt fortsatta julfirande som vi kan hitta lösningen på fattigdomen. Visst kan vi skänka privat och statligt bistånd till fattiga länder, men det är endast en kortsiktig lösning för att hålla dessa länder flytande. Den långsiktiga lösningen ligger i fortsatt handel och att göra rätt val när vi fyller julbordet och tomtens säck. Från sossehåll hörs det ofta att solidaritet är att betala halva sin lön i skatt. Jag hävdar tvärtom att sann solidaritet kommer frivilligt ifrån dig själv och dina val, inte ifrån regeringen eller kommunhuset. Marknadsekonomin tar ingen hänsyn till hur man vill vara som människa, utan hur man faktiskt är. Genom att reflektera över vad vi köper för någon julmat och för några julklappar och använda vår konsumentmakt, så kan vi styra utvecklingen i u-länderna och i Sverige åt rätt håll.
Köp produkter som är rättvisemärkta så går mer pengar till dem i första ledet som gör det tyngsta jobbet och producerar varorna. Konceptet innebär också en garanti för att arbetarnas barn får gå i skola i stället för att tvingas till barnarbete. Eller köp svensktillverkat och lokalproducerat. Visst är det lockande att köpa billigare kött ifrån Danmark och Tyskland eller en billig kinesisk Ipod för en spottstyver. Men då är man också med om att undergräva våra svenska djurhållningsregler och vår svenska tillverkningsindustri. När vi köper kinesiskt bidrar vi till att kinesiska företag med svältlöner konkurrerar ut svenska företag eller tvingar dessa att förlägga sin produktion till Asien.
Styr utvecklingen rätt, gör ett solidariskt val när du julhandlar.