Glöm inte rättviselinjen i en lågkonjunktur

Arbetslinjen håller inte i en lågkonjunktur. Då måste också en rättviselinje gälla. Arbetslöshet är ett gissel främst därför att individen lätt kan hamna i ett utanförskap. Det skriver Nils Ronquist och replikerar på Eva Bengtssons debattartikel från den 19 april.

Alliansens jobblinje är bra, men glöm inte bort att under en lågkonkunktur måste också en rättviselinje hållas. Det anser debattören Nils Ronquist.Foto: Scanpix

Alliansens jobblinje är bra, men glöm inte bort att under en lågkonkunktur måste också en rättviselinje hållas. Det anser debattören Nils Ronquist.Foto: Scanpix

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Västervik2008-04-24 00:08
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt vår statsminister och finansminister är det arbetslinjen som gäller. För att förverkliga arbetslinjen gäller det att göra arbetet så förmånligt som möjligt. Det är människor som inte vill arbeta som är flaskhalsen. Ett sätt är att ge skattelättnader till de som arbetar. Vi kan få den föreställningen att företagen skriker efter arbetskraft.I slutet av förra mandatperioden investerade företagen inte trots högkonjunktur och stora företagsvinster. Företagen hade hamnat i ett läge där det var ointressant att förnya sig och göra investeringar. Företagsledningarna kunde kvittera ut stora bonusarvoden utan att anstränga sig. Alliansregeringens löften medförde att en liten höjning av företagsklimatet gjordes. Efter högkonjunktur inträffar alltid en lågkonjunktur. Jag tror inte alliansens arbetslinje kan överbrygga den kommande lågkonjunkturen.Adam Smiths syn på ekonomi att det skulle finnas en balans i ekonomin det vill säga tillgång på arbetskraft skulle skapa nya arbeten och vi skulle få en balans. Företagen investerar inte i den omfattningen som är önskvärt. J M Keynes lanserade och visade också att sparande och investeringar hade ett samband. Idag lånas det som aldrig förr. Sparande sker med skattade pengar och ofta med stor risk. Vid eventuell vinst tar staten 30 procent av vinsten. Sparande i olika former är ganska ointressant.Företagen har sina marknader; säljer och gör årliga vinster. Vinstbegreppet hade inte förut närmare studerats. Riccardo och Marx ansåg att det var arbetaren med sitt arbete som skapade vinst. I slutet på 1800- talet och under 1900- talet har frågan hur vinst uppkommer alltmer intresserat nationalekonomerna. En av dessa var Schumpeter. Han ansåg att nya vinstmöjligheter uppkommer genom innovationer. Investeringarna är alltså en funktion av att företaget kommit på nya idéer eller att nya företag bildas kring en idé.Näringsministern har kanske ändrat lite på allt blankettraseri som råder kring ett företagande och det är bra och dessutom visat ett stort intresse för bland annat småföretagarfrågor. Skolministern och högskoleministern skall se till den innovativa delen höjs vid våra skolor, universitet och högskolor. Frågan är hur lång transportsträckan kommer att bli för en ny idé till en marknadsanpassad produkt och hur många goda idéer som är affärsmässiga? Vem bedömer om idéen går att göra affärer med? Detta är några frågor som kunde vara intressant att få svar på.Mot bakgrunden av detta tror jag inte arbetslinjen håller i en lågkonjunktur. I lågkonjunkturen måste vi också ha en rättviselinje. Arbetslöshet är ett gissel främst för den som drabbas inte för att staten får betala ut arbetslöshetspengar eller satsa på utbildning för arbetslösa utan just för den enskilda individ som slumpmässigt hamnar i utanförskap. När sedan högkonjunkturen kommer igen kan jag fråga mig hur många av de som blev arbetslösa som får fortsätta i sin ofrivilliga arbetslöshet? Jag tror säkert att alliansen har goda föresatser men Adam Smiths jämviktslinje håller inte i vårt moderna samhälle. Adam Smith såg samhället mer som en familjeidyll.
Replik
Nils Ronquist är fri debattör med kristdemokratiska värderingar
Läs mer om