DEBATT: Global kärnkraftsutbyggnad bra för miljö och säkerhetspolitik

I den pågående intensiva debatten om världens framtida energiförsörjning och då speciellt kärnkraftens roll har de snabba framstegen inom kärntekniken och då främst i Asien ofta lyst med sin frånvaro. Kärnkraften skall inte ersätta andra viktiga energisatsningar utan utgöra ett absolut nödvändigt komplement till dessa om vi skall ha någon rimlig chans att klara miljömålen. För första gången under sin 32-åriga tillvaro har det Internationella Energiorganet IEA uttalat sig för en kraftig utbyggnad av kärnkraften. IEA:s i föreslagna ökning av kärnkraftsel innebär en nybyggnad av mer än 200 reaktorer i världen fram till år 2030.
I dag finns 442 kärnreaktorer i världen. Av de omkring 150 under byggnad eller planerade svarar Asien för de flesta. Forsknings- och utvecklingsarbetet har aldrig avstannat i de snabbt framväxande asiatiska ekonomierna med Kina och Indien i främsta ledet. Man arbetar nu med framtagning av fjärde generationens reaktorer med högeffektiva bridreaktorer och transmutation som innebär att långlivat kärnavfall som plutonium och närbesläktade ämnen förbränns i snabba reaktorer. Kvarvarande avfall anses då endast behöva en lagringstid på ungefär 500 år jämfört med omkring 100 000 år för dagens icke upparbetade avfall. I Sydkorea håller man på att införa tidigare helt oprövade metoder för återanvändning av tidigare använt kärnbränsle som i sin tur kraftigt minskar den beräknade lagringstiden. I USA planeras reaktorer som bland annat skall kunna producera vätgas till bilar. Enbart Kinas bilpark beräknas öka från 42 miljoner år 2010 till 198 miljoner år 2030.

Finland bygger nu sin femte - en sjätte planeras - reaktor som blir den första av tredje generationens kärnreaktorer med en effekt på mer än de båda stängda Barsebäcksreaktorerna tillsammans. Reaktorn beräknas vara färdig 2009 och tekniken har utvecklats av fransmän och tyskar. Fransmännen bygger nu med denna moderna teknik sin 60:e reaktor. Den 24 november fick vi genom medierna veta att den svenska gruv- och skogsindustrin av egna medel vill satsa många miljarder på två högmoderna svenska reaktorer.
Statistik över befintliga och under byggnad eller planerade reaktorer i Asien och andra länder har lämnats av FN:s atomenergiorgan IAEA. Här återges de mest intressanta.
De under byggnad eller planerade inom parentes.
Kina = 9 (32), Indien = 15 (36), Japan = 56 (13), Sydkorea = 20 (8), USA =104 (11), Ryssland = 31 (13).

Trots den omfattande kärnkraftsutbyggnaden importerar det ekonomiskt snabbväxande Kina mycket stora mängder olja från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. Dessutom kommer 70 procent av Kinas kraftproduktion från kol. Landet är näst största spridare av växthusgaser efter USA som svarar för en fjärdedel av världens utsläpp.
Redan 2010 väntas Kina överträffa USA i detta avseende. Kinas accelererande utsläpp kan något lindras genom den ovan angivna storsatsningen på kärnkraft. Därtill kommer utsläppen från andra snabbväxande asiatiska länder som exempelvis Indien som också storsatsar på kärnkraft.

För att få en uppfattning om Kinas och andra länders kommande roll som koldioxidutsläppare kan vi med FN som källa jämföra USA:s och några andra länders koldioxidutsläpp i miljoner ton år 2004 omräknade till koldioxidekvivalenter.
USA 7 067, Ryssland 2 024, Tyskland 1 015 Storbritannien 665, Frankrike 562, Sverige 70. Skillnaden mellan USA:s och Sveriges utsläpp är stor även om hänsyn tas till de båda ländernas folkmängd.

Den sedan många år i flera europeiska länder avbrutna kärnkraftsutbyggnaden har starkt bidragit speciellt till Tysklands beroende av rysk gas. Den nu planerade och av många länder ifrågasatta ryska gasledningen i Östersjön med dragning nära svenskt territorium hade troligen inte blivit aktuell om kärnkraftsutbyggnaden i Europa inte avstannat. Med minskat beroende av rysk gas hade Rysslands inflytande på europeisk politik sannolikt blivit minimalt.
Trots alla tänkbara energibesparingar och satsningar på andra energialternativ är det helt klart att världen inte kan avstå från kärnkraften om vi vill minska ökningstakten i spridningen av växthusgaser.
De svenska politiker som fortfarande talar om successiv avveckling av landets kärnreaktorer har anledning att ändra uppfattning.

Debatt: Global kärnkraftsutbyggnad bra för miljö och säkerhetspolitik