Frihet ger bättre hälsa

Landstingspolitikern moderaten Jörgen Andersson svarar i debattartikeln nedan på Lillemor Ohlssons insändare i fredagens VT - "Högerns förakt för svaghet".

Jörgen Andersson (M) Arkivbild: Matilda Ahl

Jörgen Andersson (M) Arkivbild: Matilda Ahl

Foto: Ahl Matilda

Västervik2009-11-07 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lillemor Ohlsson har fortfarande inte kommit över valförlusten 2006, i allt mer desperata ordalag ondgör hon sig över den förda politiken. Nu senast ger hon uttryck för att alla har rätt att få alla behov ombesörjda från samhället, vad det än är, vad helst det än må vara och när helst det än är. Ingen ska behöva ta eget ansvar och samhället ska ta fullständigt ansvar för allt och alla hela tiden. Det kan av somliga tyckas vara en god tanke vid en första anblick, frågan är bara hur bra vi mår av att inte själva behöva ta ansvar för våra liv. Inom folkhälsoforskning råder stor enighet om vad som är en avgörande faktor för god hälsa, nämligen måttet av frihet som den enskilde känner. Den upplevda frihet, eller känslan av kontroll över tillvaron och den egna situationen, är en starkt bidragande faktor för god hälsa i ett generellt samhällsperspektiv.Sverige har ett av världens mest utbyggda välfärdssystem, och det ska vi försvara och upprätthålla, men samtidigt har vi kallats världens sjukaste folk, alla inser att här finns ett problem. Med tanke på slutsatserna från folkhälsoforskningen kanske det inte är så konstigt i alla fall. Det vi kan glädja oss åt är att trenden har vänt, nya undersökningar visar att ohälsan går ner och att sjukfrånvaron sjunker, att vi helt enkelt blir friskare. Jag kan omöjligen förstå det på annat sätt än att svenskarna med den nya regeringen och den nya politiken känner en större frihet i och med reformarbetet som startade efter Alliansens seger i det senaste valet. Jag tror människor känner att de är på väg att återfå makten över sina egna liv, att de har större möjligheter att påverka sin situation och att det finns hjälp att få när man råkar illa ut, till exempel på grund av sjukdom. Att samhället återigen tror på människan och att det finns en andra chans för alla, det skapar trygghet.Jag vet att livet kan fara fram med en, jag vet vilka svårigheter man kan råka ut för och vilka besvärliga situationer man kan hamna i. Men, detta innebär inte att jag tycker att någon annan ska ta ansvar för detta. Det innebär inte att det egna ansvaret ska förbises eller att den enskilde saknar ansvar. Det innebär således inte att någon annan helt ska ta över ansvaret och att den drabbade går helt utan ansvar. Samtidigt måste klimatet i ett samhälle vara sådant att man inte blir straffad för livet om man misslyckas eller stundom inte lyckas leva upp till förväntade normer. Det får inte heller vara så att människor blir misstrodda eller stämplade för livet, med antydningar om bristande karaktär om man misslyckats. Alla måste få en andra chans och möjlighet att ta ansvar för sina handlingar och tillkortakommanden, naturligtvis. Det är viktigt att trösklarna görs lägre, och att detta arbete prioriteras precis som Alliansen gjort, för att människor ska kunna komma tillbaka.Lillemor Ohlsson visar en hemsk människosyn och har en föraktfull inställning, hon tror inte att människor klarar av att ta hand om sig själva. Hon tror inte det finns något hopp för dem som inget hellre vill än att komma tillbaka till en meningsfull tillvaro. Hon tror att människor i grunden är onda och att alla är egoister, särskilt när plånboken så tillåter. Jag tror hon har fel, jag tror på människan och för allas vårt bästa får vi hoppas på en alliansseger i september 2010.
Debattreplik
Jörgen Andersson (M) är landstingspolitiker.
Läs mer om