Jag tycker inte om ord som jag inte förstår betydelsen av. Orden har aktualiserats av biskop Eva Brunnes predikan i Storkyrkan om människors lika värde. Hon anknöt till tidigare demonstrationer mot sverigedemokrater där stenkastning före- kommit, bibelcitat "må stenarna tala" och hon talade om rasism.
Tydligare än så kan man inte rikta sig till de närvarande och i Riksdagen nyin- komna sverigedemokraterna utan att nämna dem vid namn. Tydligare än så kan man inte klistra en rasistetikett i deras pannor vid ett tillfälle då de inte hade möjlighet att försvara sig. Och Storkyrkans stenar talade inte. De vände biskopen ryggen och för mig känns det som ett ovälkommet nederlag för kyrkan.
Jag tycker om rättvisa och demokrati. Det är därför jag skriver det här brevet. Rasister finns i alla partier, i Sverige är de få, mycket färre än vad de flesta tror.
Vad innebär människors lika värde som princip och i praktisk handling? Har en rasist samma värde som Eva Brunne?
Att vi inte är lika är uppenbart. Somliga är starka och talangfulla andra inte. Somliga är födda rika andra fattiga. Somliga är värda högre lön än andra. Om inte orden betyder exakt det orden uttrycker, vad betyder orden då?
På den yttersta dagen skall vi dömas. Vi har inte ens då lika värde inför Gud.
Hycklare är de som bekänner sin tro på att alla människor har lika värde, men inte lever upp till ordens innebörd.
Hur skall budskapet tillämpas? Om alla är lika värda, bör då inte åtminstone biskop Brunne öppna sitt hem för alla som är fattiga, sjuka och saknar tak över huvudet? "Det blir ju knökfullt då" sa en debattör. Men är det ett giltigt skäl till att princip och verklighet, ord och handling, inte sammanfaller?
Det är en sak att som Jesus vända sig till en person och säga: Vad vill du att jag ska göra för dig? men en helt annan sak att vända sig till hundratals miljoner människor med samma fråga.
Det finns en viktig skillnad mellan Jesu tid och nutid. Då fanns det gott om livsrum. Nu är jorden delvis våldsamt överbefolkad och kan inte ge välstånd åt alla.
Det forna Indien delades i tre länder med skarpa gränser av lika folk med olika kulturer. Cypern, Tjeckoslovakien, Gaza och Dafur är exempel där grupper kräver mer livsrum på andra gruppers bekostnad och det uppstår fientligheter och krig. Det sker med vapen och hög nativitet. I N.Amerika tog fientligheterna inte slut förrän ursprungsbefolkningen nästan utplånats av inkräktarna.
Liknande kan hända här. Skall vi med öppna ögon föra en politik som leder dit i namn av allas lika värde? Eller skall vi begränsa invandringen och var skall då ribban sättas? Vid ett till två tusen årligen som i Danmark, Finland och Norge. Vid 19.000 som i Tyskland eller vid 36.000 som i Sverige. Varför inte 360.000? Om Sveriges gränser öppnas blir det som striden om vindkraft: - gärna, men inte här hos mig. - gärna, förutsatt att någon annan betalar.
Om vi skall ha en ribba, vem skall då få komma hit? Om vi bortser från skinnets färg, skall det vara lika så att vi kan härbärgera många fler? Eller skall det vara olika så som många tycker är tjusigt men som kostar mycket mer så att vi har råd med färre? Skall vi även ta emot våldsverkare, terrorister, islamister, pedofiler, obotligt sjuka, gamla och barn? Skall vi bara ta emot den arbetskraft vi behöver eller även de som sällar sig till mängden av våra redan arbetslösa?
Skall vi låta människor komma hit som inte har tron, att alla människor är lika mycket värda och är beredda att utkonkurrera oss för eget utvidgat livsrum?
Skall vi som nu låta de starka som kan ta sig hit själva få stanna medan de svaga lämnas åt sitt öde? Eller skall vi göra tvärt om och skicka hem de starka och av barmhärtighet i stället leta upp de svaga. Det finns ett tredje alternativ och det är att hjälpa behövande ungefär där de befinner sig.
Kanske beror allt på språket. För dig och kristna ger tron trygghet. Jag tror på Gud men är tänkare. För oss tänkare ligger tryggheten i stället i att veta och förstå så att vi kan förutse. Då blir ordens ”matematiska” betydelse viktig.
Kristna använder sig av liknelser och metaforer som icke kristna inte förstår. När troende talar om allas lika värde uppfattar tänkare dem som hycklare eftersom de inte lever upp till orden. De öppnar inte sina personliga gränser och sina hem för fattiga, sjuka och de som har det svårt. Det de ger är allmosor för att döva sitt eget samvete. Orden ”alla människor har lika värde” mister då sin sälta. Kanske har sverigedemokrater och kristna ungefär samma värderingar, men de har olika språk och uppfattar innebörden av orden olika. Därför missuppfattar de varandra.
Demokrati och öppenhet är viktigt i Svenska kyrkan och vi utvecklas i mötet med nya tankar. Men frågorna hopar sig efter biskop Brunnes predikan och både tro- ende, tänkare och andra vill nu höra Kyrkans svar. Orden är tankens verktyg och jag hoppas att du skriver ditt svar på ett språk som alla förstår.
William Shakespeare 1564 - 1616.
"My words fly up, my thoughts remain below:
Words without thoughts never to heaven go."
Fotnot: Detta är en ny version jämfört med den som publicerats i papperstidningen.