Förändrat klimat slår hårt mot fackmedlemmar

Eluttag. Vi behöver minska elanvändningen för klimatets skull men också för att det drabbar de som har det sämst ställt menar LO:s vice ordförande i sin debattartikel.Foto: Jurek Holzer/SCANPIX

Eluttag. Vi behöver minska elanvändningen för klimatets skull men också för att det drabbar de som har det sämst ställt menar LO:s vice ordförande i sin debattartikel.Foto: Jurek Holzer/SCANPIX

Foto:

Västervik2007-07-02 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Är denna varma inledning på sommaren 2007 är ett tecken på ett förändrat klimat? Det vet vi naturligtvis inte. Vi har haft rekordvarma somrar förr. Vi vet dock att klimathotet är verkligt och att det på lång sikt är ett hot mot hela vår jord. Då handlar det inte längre om varma sköna somrar utan om torka, översvämningar och naturkatastrofer.
Det finns idag en stor enighet bland världens seriösa forskare om att människan har en del av ansvaret för klimatförändringarna och om att vi människor kan vända utvecklingen.

Men klimatförändringarna har också sociala och ekonomiska konsekvenser. Och det är de sämst ställda, de människor som facket organiserar, som drabbas hårdast. Därför är klimatfrågan också en viktig facklig fråga.
Inom Europafacket enades vi därför bland annat om att EU nu måste ta initiativ till en dialog om klimatförändringarna mellan myndigheter, arbetsgivare och fackliga organisationer. Genom utbildning och förändrade arbetsrutiner kan Europas löntagare till exempel medverka till en mer effektiv daglig energianvändning i arbetslivet.

Från den borgerliga regeringen kommer många vackra ord om klimatpolitiken men det är inte mycket som händer konkret. Fredrik Reinfeldt är dessutom den ende regeringschefen inom EU som berömt George W Bush klimatutspel, ett försök att bana vägen för ett miljöarbete som ställer lägre krav. Genom sitt stöd till Bush skadar Reinfeldt Sveriges internationella anseende i miljöfrågor.
Här hemma har Reinfeldts regering skjutit alla skarpa förslag på framtiden. Man önskar att åtminstone något av den snabbhet och målmedvetenhet regeringen visade när det gällde att försämra a-kassan och sänka skatten för de rikaste också skymtade fram i klimatpolitiken.
För det finns mycket som behöver göras. Men då krävs politiska beslut, både i Sverige och i hela EU.

Vi måste till exempel klara utbyggnaden av elproduktion utan utsläpp av växthusgaser.
En förutsättning för minskade utsläpp av växthusgaser är koldioxidfri elkraft, oavsett om vi talar om vindkraft, vågkraft, kombination av el- och värmeproduktion i form av kraftvärme eller nästa generations kärnkraft.
Biomassa är ett alternativ, men inte ens ett skogrikt land som Sverige har tillräckligt med biomassa för att helt klara förnybara bränslen till energi, transporter och industri. Vi behöver därför satsa mer på forskning och utveckling för att få fram nästa generation europeiska biobränslen.
Ett viktigt mål är också att minska väg- och lufttransporterna till förmån för mindre energikrävande transportmedel, som järnvägar och båtar.

I det energipolitiska program LO presenterade i våras pekade vi på att klimatpolitiken måste fogas samman med energipolitiken. Då håller det inte att överlåta besluten till de stora energibolagen. Avregleringar på en marknad dominerad av stora bolag leder inte till lägre priser eftersom bolagen tjänar lika mycket eller mer pengar på bristsituationer som på ökad produktion.
Energi är inte någon vanlig handelsvara utan en strategisk resurs i näringsliv och samhälle. Därför måste samhället ha ett avgörande inflytande över energipolitiken.
Om vi ska kunna vända utvecklingen i klimatfrågan går det inte att överlåta lösningarna till marknaden. Vad som behövs är en samlad klimat- och energipolitik som sätter människor och miljö före vinstintressena hos de stora bolagen. Andra värden måste prioriteras före marknadsvärdet. (SNB)
DEBATT
Leif Håkansson är vice&nbsp; <BR>ordförande i LO.&nbsp;