BERTIL JOBEUS: Finskan i Sverige är en resurs

Relationerna mellan Finland och Sverige har aldrig varit så goda som nu. Märkesåret i fjol med uppgift att uppmärksamma att 200 år gått sedan länderna gick skilda vägar blev en succé. Det finns ett nyvaknat intresse för den finsk-svenska dimensionen. I Sverige kan man rent av ana en renässans för Finland och det bilaterala arbetet. Den sverigefinska kulturen i Sverige upplever också ett uppsving med artister som Anna Järvinen, Markus Krunegård, Frida Hyvönen och Timo Räisänen för att nämna några av de mest kända. Finskan har blivit ett "coolt" språk , menar Lina Puranen, producent för festivalen Mokoma.Sveriges regering har vidare tagit beslut om inrättande av finska förvaltningsområden, som ger finskspråkiga invånare vissa lagstadgade språkliga rättigheter. Hela 26 svenska kommuner omfattas nu av denna nya lagstiftning. En reform som svenska media knappt noterat. Reformen ger finskspråkiga rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang i kontakt med myndigheter och domstolar. De berörda 26 kommunerna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska, som kan ge denna service. I Sverige bor uppemot 700 000 (!), personer, som har finska rötter - och de är därmed landets största minoritetsgrupp. Säkert kommer det att ta tid, innan samtliga kommuner kan leva upp till förväntningarna. Men riktningen är klar, vilket är ett styrkebesked.Psykologiskt sett är detta en stor sak i Sverige, skriver Finlands största dagstidning Helsingin Sanomats ledarskribent Antti Blåfield. Länge var inställningen i Sverige den att minoriteterna på ett så effektivt sätt som möjligt skulle tvångsassimileras till den svenska kulturen. Det finns många berättelser om de mentala ärr denna politik lämnat efter sig. Bakom denna attitydsvängning ligger enligt Blåfield påtryckningar från Europarådet och den borgerliga regeringen, som har en mer flexibel inställning till minoriteternas rättigheter än förra regeringen..Antti Blåfield menar att svenska lagen om sverigefinnarnas rättigheter också är en glädjenyhet för Finland. Att en så stor minoritet bosatt och verksam i Sverige ringaktats har varit ett sår i relationen mellan våra länder. Som svensk kan jag inte annat än skämmas att finländska invandrare, som varit med om att bygga upp det moderna Sverige, har blivit eller känt sig illa behandlade. För mig är det helt obegripligt ! Blåfield skriver slutligen att den nya svenska lagen ger anledning till själrannsakan även i Finland. " Hos oss fattar man nu beslut som försvagar rättigheterna för vår egen språkminoritet; den som talar landets andra nationalspråk".Hos andra generationens finländare, födda i Sverige, har en ny anda av självförtroende vuxit fram. De upplever enligt Lina Puranen att det inte längre är lika skambelagt som förr att vara finne. "För oss födda i Sverige har det varit mycket lättare att integreras i samhället än för våra föräldrar. Vi lärde oss samhällets spelregler, vi fick studera vid universitet och vi har haft det lättare att göra oss synliga i samhället". Det har blivit "coolt" att tala finska. Det sägs att på 1970-talet botade man Finlandslängtan med humpa, vals och tango. I dag är musiken mer mångsidig och omfattar allt från pop till folkmusik och rock. I fjol började man dessutom i Göteborg ge ut en tvåspråkig kulturtidskrift Sheriffi för att råda bot på bristen på finskspråkiga tidskrifter.Mycket återstår att göra i mötet mellan Finland och Sverige. Nya mötesplatser för de unga i våra länder måste skapas. Och vi måste rekrytera flera som är genuint intresserade av nordiskt samarbete inte bara mellan Finland och Sverige.

Bertil Jobeus: Finskan i Sverige är en resurs

"Som svensk kan jag inte annat än skämmas att finländska invandrare, som varit med om att bygga upp det moderna Sverige, har blivit eller känt sig illa behandlade. För mig är det helt obegripligt!" Det skriver Bertil Jobeus i veckans fredagskolumn.