Fackföreningsrörelsens dilemma
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Visst kan vi inom fackföreningsrörelsen med stolthet se tillbaka på en rad betydelsefulla händelser som skapade den Svenska Arbetarrörelsen! Här kommer några exempel.
? 1899 bildas LO som en sammanslutning av fackföreningar i Sverige.
? 1906 blir fackföreningar tillåtna.
? 1909 utbryter storstrejk, 300.000 arbetstagare lägger ner sina arbeten.
? 1921 införs allmän och lika rösträtt
? 1928 fick vi det första kollektivavtalet.
? 1951 kan alla åtnjuta tre veckors semester.
? åtta timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka.
? 1977 kom lagen om medbestämmande som ökade de anställdas inflytande och insyn i företagen.
Men dessa händelser, liksom det fackliga löftet, som Dan Nilsson talar om är i dag inget annat än historia. Det fackliga löftet har misshandlats av rörelsen så att det kan bli svårt att återupprätta dess innebörd. Så frågan som väldigt många fackföreningsmedlemmar ställer sig kvarstår. Jag hör den här frågan dagligen: ?Vad ska jag med facket till, dom kan ju ändå inget göra!?.
Nästa år har Sverige varit medlem i EU i tio år. I stort sett hela LO-kollektivet stod på ja-sidan, man lade sig platt inför inträdet i unionen. Vid valet till den monetära unionen (EMU) var rörelsen inte heller enig. Somliga sade ja, andra sade nej! Efter den senaste utvidgningen av EU börjar vi nu se effekter som nej-sidan varnade för redan för tio år sedan. Utländska företag, framförallt baltiska och polska, står i kö för att saluföra sina tjänster här i Sverige. Det var av denna anledning som Göran Persson ville begränsa den fria rörligheten och införa övergångsregler för de nyblivna medlemsstaterna.
Så blev nu inte fallet, någon ?social turism? som Persson befarade har inte heller förekommit. Däremot har ett flertal utländska företag etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. En del av dem är till och med helt svenskägda. I Vaxholm pågår en facklig blockad mot ett utländskt företag. Ett annat exempel på ett sådant företag, för övrigt svenskägt, är myCrew. Det går bra att hitta det här företaget på Internetadressen: http://www.mycrew.se/
Där får man reda på villkoren och hur man kan rekrytera personal samt även till vilka priser. Från 75kronor i timmen kan man få som man skriver: ?arbetare utan kvalifikationer?. Med detta menar man diskare, städare med flera. För en kostnad av 120 kronor i timmen får man till exempel elektriker, snickare, plåtslagare, målare. Detta är den enda kostnaden man betalar. Man förbinder sig dock att tillhandahålla någon form av bostad med tvättmöjligheter samt att hämta och lämna arbetarna till exempel i Värtahamnen i Stockholm. Även privatpersoner kan numera hyra arbetare från myCrew!
Snart skall EU:s nya grundlag sjösättas. I en rad medlemsstater, dock inte Sverige, kommer man att hålla folkomröstningar. Den nya författningen innehåller skrivningar som innebär att EU:s nya grundlag gäller över alla nationella lagar, till och med över grundlagar. Frågor om det svenska fackets rätt att teckna kollektivavtal kommer inte att avgöras av våra egna domstolar utan av EU-domstolen. Detta måste vara ett stort dillemma för den svenska fackföreningsrörelsen. Man har sagt ja till förändringar som kommer att vara till hinder för hur det fackliga arbetet kan drivas och utvecklas i framtiden.
Men det finns fortfarande ett litet hopp. Den svenska arbetarrörelsen måste gemensamt och med en mun föra fram kravet på en svensk folkomröstning om EU:s nya grundlag. Först då kan man ta tillbaka en del av den heder som finns inbegripet i det fackliga löftet. Annars är detta för evigt förpassat till historieböckerna!
DEBATT
Jan-Gunnar Johansson, Västervik, är fri debattör.