Ett steg framåt för ekonomin, ett steg tillbaka för demokratin
Stark president. Vad har Putin i sikte?Foto: Dmitry Astakhov/AP
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ja, den frågan delar Rysslandskännare världen över i minst två läger. Det framkom inte minst vid UD:s chefsmöte nyligen, där utrikesminister Carl Bildt, Sveriges ambassadörer i Ryssland, Estland, Polen och Ukraina och andra Rysslandsexperter diskuterade den dramatiska utvecklingen i vårt gigantiska grannland i öster.
En grupp Rysslandsexperter pekar på den kraftiga förbättringen av ekonomin och på att levnadsvillkoren för vissa grupper i ryska samhället tagit ett stort steg framåt. Dessa experter pekar också på att Ryssland som europeisk nation mer och mer vill inlemma sig i den västeuropeiska politiska miljön via handel och ekonomiskt samarbete.
En annan grupp Rysslandsexperter oroas å andra sidan av att presidentmakten, läs Vladimir Putin, stärkts på bekostnad av ryska parlamentet, duman. Och att Ryssland mer och mer blir nationalistiskt. Ett starkt drag av självhävdelse finns till följd av den förödmjukelse som Sovjetunionens sammanbrott ledde till.
Många debattörer menar att incidenten och tumultet i Estland i våras med flyttningen av ryska krigsstatyer och den skarpa ryska reaktion i själva verket var stormaktens signaleffekt till grannländer. "Tro inte att ert EU- och NATO-medlemskap garanterar allt" verkar vara huvudsignalen från Moskva.
Även grannlandet Lettland har det kärvt med Ryssland. Gränsen mot Ryssland är ännu inte reglerad. Och Moskva är missnöjt med hur den ryska minoriteten har det i Lettland.
I Polen finns ett växande missnöje, ja misstro, mot Ryssland, vilket EU-landet Polen visat genom att motarbeta EU-kommissionens förslag till ökad handel med Ryssland. Missnöjet, som är djupt rotat mot Ryssland men också mot Tyskland, är historiskt betingat. Historiska fakta bestämmer fortfarande mycket av styrkan i relationerna mellan europeiska länder.
Det framkom i debatten stor enighet i att det gäller att vara tuff i kontakterna med ryssarna. Det är den enda debatteknik de respekterar. Från europeisk synpunkt är det på sikt viktigt att föra nationer som Ukraina och Vitryssland in i det europeiska samarbetet. Om inte Europadörren står öppen för dem kan de i stället välja att intensifiera samarbetet med just Ryssland.
För Sveriges del gäller att stärka Östersjösamarbetet och att på det försvars- och säkerhetspolitiska området öka samarbetet med Finland och Norge. Under svenska ordförandeskapsåret 2008 i Nordiska ministerrådet och svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 kommer frågor om Östersjön att komma i fokus.
Under UD:s chefsmöte talade vidare handelsminister Sten Tolgfors, som berättade att bara i amerikanska delstaten Michigan arbetar 7 000 personer för svenska företag. Svenska företag sysselsätter över 200 000 amerikaner. Och i Kina arbetar 300 000 för svenska företag, bland andra HM.
Och slutligen sade vänsterpartiledaren Lars Ohly att svensk utrikespolitik efter regeringsskiftet "inte blivit sämre". Han såg en "tillnyktring" av politiken i Mellersta östernfrågan.
Men som sagt, det är utomordentligt viktigt att vi noga följer utvecklingen i Ryssland och har med bägge perspektiven klara för oss; ett steg framåt för ekonomin och ofta ett steg tillbaka för demokratin.
Kolumnen