En religion för alla som inte vill ha en religion

Västervik2012-04-20 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi som är uppvuxna i en kultur, dominerade av någon av de tre monoteistiska mellanösternreligionerna tar ofta för givet att religioner måste ha (minst) en gud. Att vara religiös är samma sak som att tro på Gud. Det är dock en delvis felaktig uppfattning. Buddhismen (400 miljoner) saknar egentlig gud. Den har dock en rad övernaturliga föreställningar inklusive andar, själavandring och ett universellt opersonligt medvetande.

Buddhisterna menar (bland annat) att vi kan få kontakt med det universella medvetandet genom meditation och det är därför den har en så central plats i buddhismen. Meditation förekommer i alla religioner. Både kristendom, judendom och islam har meditationstraditioner, mystiker och framstående vishetslärare helt i klass med Buddha. Men buddhismen är marknadsledande både när det gäller teknik och bredd.

En faktor som gör buddhismen har blivit intressant i det moderna samhället är meditationstraditionen. Vi kan studera hjärnor med modern teknik, vi kan göra avancerade experiment i perceptionspsykologi, och i viss mån kan vi få insikt i andra människors medvetande genom att fråga ut dem. Men det enda sättet att få kunskap om medvetandet är att systematiskt studera sitt eget medvetande. I hög utsträckning är detta vad meditation handlar om. Buddha själv gjorde observationer och långa listor över sinnestillstånd. Hans efterföljare har excellerat i detta och producerat förteckningar med tusentals poster. I praktiken finns det en buddhistisk psykologi som i stora delar är jämförbar och kompatibel med den västerländska. Carl Jung, Erich Fromm och många andra tog starka intryck.

Från och med 60-talet har det på allvar börjat uppstå en modern amerikansk (kalifornisk) och europeisk buddhism främst fokuserad på meditationen. Sådant som "mindfullnes", "insight meditation", delar av mental träning och Neurolingvistisk Programmering (NLP) är helt eller delvis inspirerade av buddistisk meditation och tänkande. Medicinprofessorn Jon Kabat-Zinn, buddhisten och psykiatrikern Jack Kornfield, hjärnforskaren, före detta buddhisten (numera ateisten) Sam Harris är bland de mer kända i sammanhanget.

Teknikerna är ofta inriktade på stressreduktion, självkännedom och närvaro, det vill säga på att lösa individuella problem som ofta förknippas med ett modernt samhälle.

Det kan tyckas udda att en asiatisk religion utvecklas på den amerikanska västkusten. Men kanske är det inte konstigare än att Ansgar (som var "tysk") spred kunskapen om en judisk utbrytarsekt bland vikingarna.

Denna artikel skall inte ses som propaganda för buddhism. Jag är inte buddhist. Däremot är det intressant att se hur en nästan 3000-årig lära fyller en funktion och sprids i de mest moderna och rationalistiska samhällen. Kanske är förklaringen att buddhismen saknar dogmer och trosbekännelse, dess föreställningsvärld och tekniker kan anpassas till nästan vad som helst. Folk som aldrig skulle få för sig att be till Gud berättar glatt för sina vänner att de börjat meditera.

Läs mer om