Det finns en svensk tecknad barnfilm som heter "Liten skär och alla små brokiga". Den innehåller en rad tecknade figurer. Där förekommer också en karikatyr av en liten svart flicka. Hon är just svart, har tjocka läppar och lustiga små flätor som sticker rakt ut. Det vill säga hon är en karikatyr av den sortens söta lilla svarta flicka som det förmodligen finns hundratusentals av i världen.
Antirasisterna rasar, typ. Inte för att karikatyren är elak, det är den inte, utan för att det finns andra karikatyrer av svarta som är rasistiska.
Men poängen med karikatyrer är att de är stereotyper. Det betyder att alla karikatyrer påminner om varandra, oavsett om de är snälla eller elaka. Det intressanta är alltså om en viss karikatyr är elak eller välvillig. Inte om den påminner om en elak karikatyr - för det gör den garanterat.
När det gäller karikatyrer är frågan om någon verkligen påverkas av dessa? I skolan 1967 hade jag en läsebok där bokstaven N bland annat illustrerade av en spolformad neger med jättelika fötter, benknota genom näsan, spjut och sköld. I boken fanns även dikten "Japanen är liten och gul, tycker du att han är ful?". Självklart läste jag sagan om "Lille svarte Sambo" och exponerades för karikatyrerna av svarta i Tintinböckerna, Fantomen och förmodligen tjogvis med liknande böcker.
Men jag har inte blivit rasist av detta och jag tror ingen annan har blivit det. Skälet är att karikatyrer är ytliga generaliseringar som inte uppfattas som sanna. Jag har förmodligen aldrig trott att de karikatyrer jag sett motsvarat någon form av sanning.
Observera att det jag talar om här inte handlar om karikatyrer som är direkt avsedda att understryka och förstärka fördomar eller är avsedda att vara förolämpande. Då finns en avsikt som är oacceptabel oavsett om den uttrycks som karikatyr eller exempelvis en debattartikel.
Angreppet på den aktuella barnfilmen påminner lite om kritiken mot glassen Nogger Black eller mot kulturministerns famösa tårtkalas. När det gällde glassen handlade det om en ljudlikhet mellan "nogger" och "nigger" som kom fram som association av ordet "black". Hjärnan fungerar så. Men att av det dra slutsatsen att glasstillverkaren medvetet drev en rasistisk agenda var ju helt knäppt.
Bilderna från kulturministerns tårtskärande gav en del obehagliga associationer, men det är svårt att säga på vilket sätt det var rasistiskt - särskilt med tanke på att hela konstverket var utfört av en svart konstnär som själv deltog. I det första fallet var det någon konstig statlig organisation mot rasism som reagerade, i tårtfallet Afrosvenskarnas Förening. Det är lätt att få misstanken att det handlar om människor som är hyperkänsliga bortom all rim och reson, eller helt enkelt söker en plats i rampljuset.
Och på samma sätt är det med barnfilmen. Om man uppfattar en gullig karikatyr av en liten svart flicka som rasistisk, därför att man kan hitta andra karikatyrer som uppenbart är rasistiska, är man långt utanför spelplanen för normal debatt.